Efter grundskolan fick hon som ung flicka arbete på kiosken och bensinstationen i Föllinge. En vacker sommardag kom Karl Nilsson från Kälom i Offerdal körandes och stannade till för att tanka. Kanske var det kärlek vid första ögonkastet när Signes och Kalles vägar korsades där och då, vem vet. Det var i alla fall början på en lång och lycklig kärlekshistoria och så småningom ett äktenskap som kom att vara i hela 47 år då Kalle gick bort.

1954 reste Signe tillsammans med klasskamraten Hedvig till Bollnäs för kompletterande utbildning vid Bollnäs folkhögskola. Efter avslutade studier 1956 blev hon antagen som provelev vid sjuksköterskeskolan i Östersund för att sedan fortsätta en treårig utbildning till sjuksköterska. Här fick hon många kära väninnor. Violet var en av dem och deras nära vänskap kom att hålla livet ut. Efter utbildningen fick Signe anställning på avdelning 14 medicin på Östersunds sjukhus där hon arbetade fram till pensioneringen.

Signe och Kalle var bosatta i Östersund men tillbringade all ledig tid i vad som kom att bli deras andra hem, Kalles barndomshem i Kälom. På fredagskvällarna blev det ofta en tur till någon dansbana eller en cykeltur till Carin och Nils i ”buan”. För många barn i byn blev Signe lite av en "sommar-mamma". På vinterns alla helger drog Signe och Kalle i väg med barn och hundar till fiskestugan i Övre Oldsjön. När alla barn, barnbarn och barnbarnsbarn var samlade var Signe som allra lyckligast.

Signe älskade att baka och laga mat och samlade ofta den stora släkten och de många vännerna till festliga middagar. Hon tyckte om att resa och med systerdottern Ann-Marie blev det många minnesvärda bussturer i Europa. Hon älskade också att läsa böcker i alla genrer, men hennes riktigt stora passion var handarbete i alla dess former: stickning, virkning, knyppling, sömnad, broderi, vävning, makramé, rot- och näverslöjd – allt som gick att skapa med händerna ville hon pröva på och att resultatet blev vackert är det nog många som kan intyga.

Tack för alla fina minnen du gett oss älskade mor. Minnen som rör vid hjärtat går aldrig förlorade.

Dina barn Ulf, Thomas och Kristina