Kommunen har försökt förbättra luftkvalitén i centrala Östersund i 30 år. Men partikelhalten, PM10, ligger över gränsvärdet för miljökvalitetsnormen, MKN, och halten för kvävedioxid, NO2, är så hög så att man måste mäta upp den.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Nu har det tagits fram ett åtgärdsprogram. Man tar inte ett helhetsgrepp utan gör en akututryckning för att få ned PM10-värdet. Åtgärderna är i princip de samma som man diskuterade och genomfört under 30 år. Minska biltrafiken (försvåra), öka cyklingen och få fler att ta bussen.

Det går dock inte att hitta några utvärderingar på vad kommunens åtgärder medfört för luftens kvalitet – man kör på i samma spår och hävdar om man får bättre cykelvägar så kommer luften att bli bättre.

Östersund går mot mildare vintrar – då blir luften ännu sämre (17 februari)

Som nybliven pensionär har jag nu läst in mig på de handlingar och mätningar som kommunen lagt ut om åtgärdsprogrammet. Det jag inte förstår är varför man inte tar upp att Rådhusgatan–Färjemansgatan och Strandgatan–Gränsgatan är genomfartsleder.

Man har uppmätt cirka 25 000 bilar per dygn på Frösöbron som sedan fördelar sig till de två genomfartslederna. Att observera är att Trafikverket anger att Stugu-, Rådhus- och Färjemansgatorna är genomfartsled från E45 (Lillänge) ut till Frösön. Kommunen har här gjort Rådhusgatan besvärligare att passera som då medfört mer trafik via Strandgatan. Vad är fördelen med det?

Man påpekar att man inte eftersträvar att underlätta genomfart längs Rådhusgatan och Färjemansgatan. Grön våg ska inte installeras utan trafiken ska stanna och starta, vilket medför större slitage på asfalten och krossning av grus samt att man måste grusa mer vid halka så att trafiken kan stanna vid alla dessa passager.

Att dra slutsatsen att färre p-platser skulle minska genomfartstrafiken verkar långsökt. Slutsatsen att färre p-platser minskar trafiken i centrum kommer från en undersökning där Oslo och Lund minskat trafiken i centrum. Men om man jämför med Umeå, som i princip har en bilfri centrumdel men inte en godkänd MKN, så har de insett att det är genomfartsleden som måste åtgärdas. Betänk att mätstationen ligger utmed Rådhusgatan.

Efter kritiken – M håller öppet möte om p-platserna i centrum (1 mars)

När man sedan analyserar diagrammet för PM10-värden funderar man på varför det enbart är på våren som de extremt höga värdena inträffar. Det är alltså något annat som gör de höga PM10-värdena än dubbdäck mot asfalt och krossat grus. Om det var dubbdäck och grusning som var den stora boven så borde samma höga värden uppstå under november–december när vintersäsongen börjar.

Luften i Östersunds stadskärna stundtals sämst i hela landet: ”Anmärkningsvärt” (9 juli 2022)

Det är heller inte konstant höga värden fast man har en likvärdig trafikbelastning arbetsdagar. Kan det vara så att det är själva sopningen som medför de extrema PM10-halterna? Kommunen borde göra en grundlig analys nu under våren när höga värdena kan inträffar, trafikmängd, väder, sopning dag för dag.

Ett radikalt förslag för att få bättre luftkvalité är att gräva ned Rådhusgatan från Stuguvägen till Färjemansgatan. Genomfartstrafiken skulle då inte påverka centrum lika mycket, trafiken Gräns–Strandgatan skulle minska. Man skulle få ett bilfritt busstorg.

Dyrt samhällsekonomiskt. Men kan Stockholm perforera hela sin underjord med genomfartsleder och tunnelbana så kan det även vara försvarbart här.

Åke Möhring