Jämtkraft presenterade nyligen fjolårets rekordvinst: 958 miljoner kronor. Nästan hälften, 500 miljoner kronor delas ut till ägarna. Av pengarna får Krokoms kommun och Åre kommun en procent vardera. Östersunds kommun får resten. Enligt fördelningen av aktier.

Men inte alla är nöjda över att Jämtkraft har överträffat ägarnas förväntningar. Somliga menar att vinsten gjorts på bekostnad av de jämtländska kunderna. Andra menar att bolaget borde ha gjort mer för att lätta på kostnaden för sina kunder.

Det är inte helt enkelt att förhålla sig till den typen av förväntningar för ett bolag som verkar på kommersiella grunder. Att frångå prissättningen på elmarknaden och dumpa priserna lokalt låter visserligen som en jättesnäll idé. Men den är knappast affärsmoraliskt eller juridiskt gångbar.

Jämtkraft räknas till ett av Sveriges största elhandelsbolag tillsammans med Fortum, Vattenfall och Eon. Enligt EU:s konkurrensregler är det inte tillåtet för företag i en dominerande ställning att missbruka sin marknadsmakt, till exempel genom att dumpa priserna. Det finns även andra regler och avtal som ett elbolag behöver förhålla sig till.

Om Jämtkraft dumpade sina priser skulle man potentiellt kunna slå ut mindre aktörer på elmarknaden. Att man dessutom har en kommunal ägare som inte kan gå i konkurs försvårar ytterligare.

Som affärsstrategi hade det varit som att kissa på sig. Varm och skönt i början men sen blir det jobbigt att städa upp.

Även vad gäller lokalprisrabatten finns beröringspunkter mot EU:s konkurrenslagstiftning. Prisskillnader får förekomma men måste grunda sig på objektiva kriterier. Min bedömning är att om Jämtkraft har en allt för generös lokalprisrabatt så skulle det komma att prövas rättsligt eftersom det med en större rabatt blir svårare att motivera de objektiva kriterierna. Rabatten skulle ifrågasättas av antingen konkurrenter eller av kunder utanför Jämtland som inte får ta del av den rabatten. Man kommer vilja veta vilka objektiva kriterier som Jämtkraft lutar sig mot för att prisdiskriminera kunder utanför Jämtland.

I tider då elpriset är lågt betraktas Jämtkraft som en kommersiell aktör i mängden. Alla är villiga att betala för ett lågt elpris på en fri marknad.

När elpriset istället är högt på grund, ja då skaver elmarknaden. Då ska Jämtkraft och andra marknadsaktörer ta ett olönsamt samhällsansvar. Även politiker (och partiledare!) har lyft frågan om olika former av prisregleringar och regleringar av marknadens funktionssätt.

Att en tjänst eller produkt har blivit dyrare innebär inte att marknaden har misslyckats eller att den är felkonstruerad. Däremot kan det tjäna som incitament för marknaden att laga sig själv genom att investera i mer elproduktion.

På sikt kommer investeringar i elproduktion bidra till att vi åter får normaliserade elpriser.

Vill man verkligt sänka kostnadstrycket för svenska hushåll bör man arbeta med att sänka elskatten istället för att dela ut elstöd. Sedan 1996 har elskatten ökat från 9,10 öre till 39,2 öre per kWh. Idag går uppskattningsvis hälften av elräkningens pengar till staten i form av punktskatt och moms. En fjärdedel av pengarna går till företaget du köpt elen av och en fjärdedel går till den som äger elnätet.

Den största vinnaren på höga elpriser är svenska staten.