Varför ska någon sur granne kunna ta reda på vad bonden får i gårdsstöd? Måste det bli rubriker i ÖP om vilken skogsägare som fått mest i ersättning för att låta bli att avverka fjällnära skog? Varför ska media hålla koll på att Anders ”Blomman” Blomquist kört på ett rådjur?

Svaret är offentlighetsprincipen – och den är under lupp. Diskussionen om vad som borde vara hemligt och inte vara hemligt har ånyo blossat. Detta i takt med att sekretessbeläggningen av elstödet har givit upphov till viss förvirring. Debatten har sett ut ungefär som följer:

”En enskild person har fått över 700 000 kronor i elstöd! Änte fördjävligt?”

”Inte alls. Det är säkert en skånsk lantbrukare med enskild firma. Om du kritiserar detta är du emot svensk livsmedelsförsörjning! Det vore ytterst allvarligt!”

”Men är det inte lite märkligt att vi inte vet huruvida det rör sig om en storbonde med enskild firma eller en marijuanaodlare?”

”Vad är det för ton? Detta fruktansvärda drev är det största och viktigaste argumentet för en sekretessbeläggning!”

Just den märkliga diskussionen som uppstår när ingen vet vad som egentligen debatteras, åskådliggör hur dumt det var att mot vett, sans och Lagrådets inrådan sekretessbelägga utbetalningarna av stödet.

Det är förstås fullkomligt självklart att skattebetalarna bör få insyn i och kunna debattera ett stöd som enligt Energimarknadsinspektionen uppgår till närmare 56 miljarder kronor. Det rör sig knappast om känslig information som kan skada rikets säkerhet.

Uppgifterna ska nu vara hemliga i 20 år. Offentlighetsprincipen kommer alltjämt att gälla för uppgifter från konsumenter hos kommunala elnätsföretag (vilket inte är så få) och för energideklarationerna hos Boverket (vilket med en enkel räkneövning kan visa vilket stöd som har utbetalats). Eftersom en stor andel av svenska elkonsumenter ändå inte kommer att vara skyddade, var aldrig motiven för sekretess särskilt starka. Detta påpekade Lagrådet, vilket regeringen struntade i.

Det var länge sedan en svensk regering brydde sig om offentlighetsprincipen. Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp uppmärksammade förra året hur regeringen under den förra mandatperioden genomförde 61 lagändringar i offentlighets- och sekretesslagen som minskade allmänhetens insyn.

Den nuvarande regeringen fortsätter på samma inslagna väg: förutom den omdiskuterade sekretessbeläggningen av elstödet och den nya lagen om utlandsspionage föreslogs i dagarna en anonymisering av offentliganställda tjänstemäns beslut.

Sekretessen motiveras ofta av kampen mot terrorism, den fria företagsverksamheten och den enskildes integritet. Förvisso angelägna intressen, men en del av en illavarslande trend.

Det ska inte behöva poängteras, men utan tillgång till allmänna handlingar försvåras den fria åsiktsbildningen, den fria debatten och den medborgerliga kontrollen av den offentliga maktutövningen. Utan offentlighetsprincipen saknas möjligheter att upptäcka korruption och jäv i maktens korridorer liksom i kommunala nämnder – och en tidning som ÖP skulle vara ofantligt mycket tråkigare.