Kalle var född och uppvuxen i Östersund. 6/11 1949 såg han livets ljus, som nummer två i en arbetarfamilj med fyra syskon. Föräldrar Hans och Elisabeth.

Efter grundskolan studerade Kalle maskinteknik på John Ericsson-skolan. Militärtjänstgöringen gjorde han som telegrafist i Boden. 1970 flyttade familjen till Stockholm. Där fick Kalle sitt första jobb, som reparatör på Televerket.

Kalle såg sig dock som konstnär och slöjdare, och drömde om att försörja sig så. Ibland sålde han renhornsknivar och trähantverk.

För Kalle var helheten viktig, han sökte gemenskap och positiv samhällsförändring, närmare jorden. Studerade odling och hantverk på Ölands Cappella-gården och bodde i olika kollektiv. Stod stolt upp för almarna i Kungsträdgården 1971. I slutet av 70-talet utbildade han sig till maskinsnickare.

På en fäbod i Jämtland mötte han sjuksköterskan Annika från Göteborg, som också sökte det enkla livet. Dom levde sedan tillsammans i kollektivet Skolhemmet, Jormvattnet. Där föddes Ida-Carolina 1980, varpå dom gifte sig i Östersunds Rådhus. Innan nästa dotter Johanna, skulle födas köpte paret eget hus i byn Fågelberget.

En nedärvd muskelsjukdom samt en bilolycka gjorde Kalle delvis handikappad. Han skötte dock huset, odling, biodling, fiske, ved, matlagning och skapade i sin verkstad, samt var glad hemmafar. Annika och Kalle var också med att starta Frostvikens hemslöjd.

1989 sökte Kalle vidareutbildning på Hola Folkhögskola i Ångermanland, det kom att bli uppbrottet från familjen. Här läste han dataadministration och miljö. Döttrarna hälsade på alla skollov.

På Hola mötte han ny kärlek i Åsa Hedman. Efter en tid i Östnyland flyttade paret vidare till Offer i Undrom där det fanns ett snickeri. Senare köpte Kalle sitt egna hus vid gamla Högfors bruk, där han levde och trivdes till slutet.

Kalle byggde framgångsrikt upp sitt enmansföretag med vackra möbler och specialsnickerier till många nöjda kunder, däribland kyrkor. Han lärde också vidare till kursare och praktikanter.

Kalle var aktiv i föreningar, både som kassör och praktiskt engagemang i Miljöpartiet, Botaton/Urkult, Boteå Filmstudio, Boteå bibliotek och Offers Väg/vatten. När han inte arbetade älskade han att gå i skogen, plocka bär och svamp, trädgård, korsord och lek med katter och vänner. Han sågs som en trygg vän, omtyckt för sin hjälpsamhet, öppenhet, humor, stora kunskap och nyfiken kreativitet.

Att förvandla en klumpig vril från skogen till en vacker och praktisk kåsa kan summera Kalles livsverk med passion för trä.

Sörjs nu av döttrarna, barnbarnen, syskonen, övrig familj och många vänner.

Döttrarna Dagomara och Ida Ullman Hansson