Spelplanen är klar och förutsättningarna tydliga – Sverige behöver fördubbla elproduktionen fram till 2035 från cirka 140 TWh till 280 TWh om elektrifiering av transporter och elintensiva industrisatsningarna ska bli verklighet.

I det längre perspektivet är behovet 370 TWh enligt de bedömningar som gjorts av Energimyndigheten. Att nå de volymerna ser idag närmast ut som en illusion om inte kommunerna ändrar sin inställning till vindkraft radikalt.

(Har du något att säga? Här kan du enkelt skriva och skicka in en insändare eller debattartikel.)

Genom miljölagstiftning har kommunerna i praktiken fått ett ansvar för att möjliggöra eller förhindra utbyggnad av vindkraft. Därmed blir de en del av ett långt större pussel i den nationella elförsörjningen.

Fram till 2035 är expertisen enig. Det är landbaserad vindkraft som snabbast kan bidra till denna mycket stora ökning av elbehovet. Men med nuvarande lagstiftning i ryggen säger kommuner nej till åtta av tio vindkraftsprojekt. Låt oss vara tydliga – med nuvarande lagstiftning och ett oförändrat förhållningssätt från kommunerna är storskalig elektrifiering av transporter och industri i fara.

I ljuset av detta är det orimligt att en nationell elförsörjningsfråga blir offer för kommunpolitiker som främst tar lokala hänsyn till högljudda särintressen. Politiker ute i våra kommuner upplever sannolikt motståndet mot vindkraft som större än det objektivt är. Motståndare till vindkraft är ofta högljudda i sin opposition men om man lyfter blicken är acceptansen för vindkraft god visar vår undersökning.

Novus har på uppdrag av COWI undersökt vad svenskarna faktiskt tycker om vindkraft både generellt och i närheten av sin bostad. Bilden är överraskande positiv till skillnad mot vad debatten många gånger kan förleda oss att tro. Närmare sju av tio är positiva till landbaserad vindkraft och bara två av tio är negativt inställda. Denna övervägande positiva syn på landbaserad vindkraft finns i hela Sverige visar undersökningen.

När det kommer till vindkraft i närheten av bostaden är drygt fem av tio positiva till att det byggs. Bara tre av tio anger att man är negativ. Den positiva majoriteten har dock ingen stark påverkan, eftersom gruppen inte har en stark åsikt och därmed inte påverkar i samma utsträckning. Den negativa minoriteten får i stället ett osunt stort inflytande i kommunerna.

För att inte riskera en situation där en nödvändig utbyggnad av elproduktion går om intet måste politikerna se till helheten. De måste förstå att de har ett större ansvar genom nuvarande lagstiftning. Annars krävs en förändrad lagstiftning där kommunerna får mindre inflytande eller rent av blir av med den vetorätt som finns. En rätt som idag överanvänds.

Som en internationell vindkraftsprojektör kan vi se att Sverige har många problem med tillståndsprocesser jämfört med andra länder – varav kommunernas negativa inställning är en av de saker som sticker ut.

Sker inte en utbyggnad av vindkraften kommer det också drabba möjligheten att bygga ut lokalt näringsliv som är elintensiv. Därmed finns det ett tydligt lokalt intresse att öka utbyggnadstakten genom att säga ja till fler vindkraftsprojekt.

Anders Wiktorson, vd Cowi i Sverige

Anna Berggren, marknads- och hållbarhetschef