Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolverkets råd – så avgör du vilken skola som är bäst: "Enskilde läraren viktigare än själva skolan"

/

Det finns ett 40-tal kommunala och fristående grundskolor att välja på i Sundsvalls kommun – och det kan vara en djungel att hitta rätt för sitt barn.
– Det finns två faktorer som påverkar elevernas resultat mer än andra, det är faktorer som inte är kopplade till vilken skola man väljer, säger Niclas Westin, enhetschef för skolutveckling, Skolverket.

Annons

Köerna till många friskolor i Sundsvalls kommun växer och även en del kommunala skolor har högt söktryck. Sedan valfriheten infördes så har allt fler föräldrar valt en annan skola än ursprungsplaceringen.

Men att bara stirra sig blind på vilket resultat eleverna har på skolan man väljer är inget bra mått enligt Skolverket.

– Det här är svårt, det är många faktorer som spelar in. Det vi kan se är att de två viktigaste faktorerna för elevresultatet är föräldrarnas utbildningsbakgrund och lärarens förmåga att inspirera eleven, säger Niclas Westin.

LISTA: Arnljotskolan i topp när det gäller andelen utbildade lärare – så ser det ut på din skola

Han menar att i en skola där många av föräldrarna har hög utbildningsbakgrund där skulle eleverna med stor sannolikhet klara sig bra även om skolan inte är lika effektiv i sin undervisning.

För att det ska bli en rättvis bild av hur effektivt skolorna jobbar för att eleverna ska klara målen så har Skolverket utvecklat ett analysverktyg som heter SALSA. Det tar hänsyn till vilka grundförutsättningar en skola har, högre andel pojkar och utrikesfödda är en faktor som drar ner förutsättningarna att många klarar målen. Likaså om föräldrarna har lägre utbildningsbakgrund.

Skolorna får sedan ett beräknat resultat, det som skolans elever förväntas att klara utifrån sina grundförutsättningar. Det jämförs sedan med hur de klarar sig i verkligheten och skolan får ett nollvärde, ett plus- eller minusresultat.

– De skolor där eleverna klarat sig över förväntan får ett positivt resultat, där har de alltså utnyttjat sina resurser effektivare än i andra skolor som får ett lägre värde, säger Niclas Westin.

Läs även: Stor brist på lärare i Ragunda kommun: "Vi sliter för mycket på vissa lärare"

Att vissa skolor som ligger i områden där det bor människor med hög utbildningsbakgrund har bättre elevresultat än skolor i områden där det är många lågutbildade och kanske också en hög andel utrikesfödda är inte konstigt menar han.

– Elever som har högutbildade föräldrar har bättre resultat generellt i skolan visar vår statistik, det är inget konstigt. Man kan alltså inte likställa ett gott elevresultat med att skolan är bra, det är inte så enkelt. Man måste också titta på vilka individuella förutsättningar eleverna har, säger Niclas Westin.

Vad har lärartätheten för betydelse då?

– Det är en svår effekt att spåra, forskning visar att stora grupper inte nödvändigtvis är något problem om eleverna inte har några svårigheter. Där det finns elever med svagare förutsättningar är det däremot inte optimalt med stora grupper, säger han.

LISTA: Stor skillnader på lärartätheten – här går det flest elever på varje lärare

Inte heller i grupper med mindre barn är det bra med stora grupper, forskning visar att de har svårare att hantera så många sociala relationer, enligt Niclas Westin.

Låg lärartäthet ställer också högre krav på läraren.

– Det blir en mycket större utmaning för läraren att se till så att alla får den hjälp de behöver. En aspekt på det är att man kan tro att det är lätt att undervisa i en högpresterande klass med elever, utan några stödbehov. Men det är det inte, det ställer också stora krav, men på ett annat sätt, säger han.

En skola där många studiestarka elever går kan annars, om det inte är stor resursbrist, vara miljömässigt positiv för elever som har svårt att klara målen.

– Man kan se att det är positivt för en elev med svagare socioekonomisk bakgrund att gå med studiemotiverade elever, det smittar av sig, säger han.

Läs även: Svårt att hitta behöriga lärare i svenska som andraspråk

Hur ser den optimala klassen ut då?

– Forskningen pekar på att det bästa är en blandad balanserad grupp med både starka och svaga elever. Men det ställer också högre krav på den enskilda lärarens förmåga. Läraren måste vara ännu duktigare och kunna lära både svagare elever på rätt nivå, samtidigt som de måste kunna utmana de starkare eleverna, säger Niclas Westin.

Om det gynnar svagare elever att vara i en duktig klass, hur påverkar det då högpresterande elever att vara i en svagare klass?

– Det är inte som många tror att högpresterande elever hålls tillbaka i en sådan grupp, tvärtom så lyfter de hela gruppen. Men som sagt så beror det på läraren också. Det finns många exempel på klasser där eleverna är duktiga fast läraren inte gör ett särskilt bra jobb, säger han.

Han menar att det också finns omvända exempel, där läraren dragit upp elever med sämre förutsättningar till bättre resultat. Därför är lärarens kompetens och lämplighet den enskilt viktigaste faktorn för elevens framgång enligt Niclas Westin.

– En inspirerande lärare kan lyfta resurssvaga elever upp över målen. Det ser man genom tydligt genom att studera variationer inom samma skola. På samma sätt kan en lärare som inte tycker om sitt jobb och är oinspirerad ha en motsatt effekt, säger Niclas Westin.

Mer läsning

Annons