Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukvården tappade nästan 200 miljoner under fjolåret – ändå ett positivt trendbrott

Sjukvården i länet fortsätter gå ekonomisk kräftgång. Minus 193 miljoner kronor redovisas för 2016 – en summa som ändå är 39 miljoner kronor bättre än 2015.

Annons

Ann-Marie Johansson och Christer Siwertsson gläds åt trendbrottet i regionens sjukvårdsekonomi, men läget är ändå fortsatt ansträngt.

– För första gången på flera år går ekonomin åt rätt håll. Det är glädjande och många i organisationen är delaktig i trendbrottet, konstaterar regionrådet Ann-Marie Johansson, (S).

– Läget är fortsatt ansträngt, men det känns givetvis bra att vi nu ändå bromsar underskottet, säger regionrådskollegan Christer Siwertsson, (M).

Den höjda patientavgiften från 150 kronor till 300 kronor, innebar att intäkterna ökade avsevärt under fjolåret.

– Mycket av de 16 extra intäktsmiljonerna kan härledas till patientavgiften, berättar ekonomidirektör Bo Carlbark.

Totalt har resultatförbättrande åtgärder genomförts för cirka 90 miljoner kronor på helår, men dessa besparingar syns inte fullt ut på bokslutets sista rad. Men de 35 miljoner kronor som blodflödet minskats med, är ändå en plusfaktor som regionens sjukvårdsansvariga vill lyfta fram.

Inför 2017 och 2018 är målet att få ner kostnaderna ytterligare, speciellt inom kirurgin.

– Omställningen tar tid, men förhoppningsvis kan vi sänka kostnaderna efter åtminstone 1,5 år, hoppas Christer Siwertsson. Här är målet at kunna spara 50-60 miljoner kronor inom tre år.

Ambitionen är ett nollresultat efter bokföringsåret 2018.

Dyra poster under 2016 var inte oväntat läkemedel. Utvecklingen går fort när det gäller mediciner inom cancervården och det drar iväg ordentligt.

Även stafettläkar- och sjuksköterskekostnaderna slog alla rekord, vilket innebar 175 utgiftsmiljoner. Jämfört med förra året ökade stafettläkeriet med 40 procent, motsvarande 49 miljoner kronor. Det finns uppgifter om att en enskild läkare lyckats förhandla till sig 200 000 kronor i veckolön för att hoppa in i systemet.

Den utveckligen är tung att bära och nu hoppas Ann-Marie Johansson, som själv sitter i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att en landsomfattande gemensam ståndpunkt, kan sätta stopp för stafettläkarnas höga löneläge.

– Vi måste få bukt med det här och äntligen finns ett beslut som tas på riksnivå. Sen får vi se vad som kommer ut av det i slutänden.

Tio tunga ekonomiska år betyder ändå ett ackumulerat underskott om 800 miljoner kronor för regionen och dess skattebetalare.

– Det får vi dras med inte minst likviditetsmässigt. Plus att puckeln med ökade pensionsutbetalningar frestar på bokslutet ytterligare med 5-6 procent nu och några år framåt, berättar Bo Carlbark.

Kvalitét och patientsäkerhet är fortsatta ledord för de ansvariga politikerna i regionens ledning. Det finns dessutom en ambition om nationell samling kring kompetensförsörjningen.

– Här vill vi ständigt försöka göra mer, men ekonomin är tung, vilket tyvärr hindrar oss en del på vägen, konstaterar Christer Siwertsson.

Mer läsning

Annons