Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

130 inlägg om plågsam kärlek ...

Läsning engagerar både ÖP:s bokcirkel och våra läsare. På en timme gjordes 130 inlägg när vi på onsdagen ägnade oss åt Lena Anderssons August-belönade ”Egenmäktigt förfarande”.

Annons

Flera ÖP-läsare gick snabbt in i chatten om boken, som just nu går som radioföljetong i P1, som nyss diskuterats i radions ”Spanarna” och som senast på onsdagen ägnades två sidor av litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström i Dagens Nyheter.

Kort sammanfattat handlar boken om Ester Nilsson, en påfallande intelligent kulturarbetare i 35-årsåldern, som blir handlöst förälskad i den uppburne konstnären Hugo Rask, avsevärt äldre än hon själv.
Ester uppvaktar Hugo, de har givande middagssamtal och hamnar till slut i sång, men då upphör Hugos intresse. Ester blir oerhört besviken, försöker förstå vad som hänt och går en känslomässig ökenvandring till mötes.

Flera påtalade hur plågsam läsningen bitvis är.
”Boken engagerade, var välskriven, fick mig att våndas… Jag kommer att minnas den länge än. Hittar inga svaga punkter” menade exempelvis Katarina Bromée.
”Jag har sällan läst så precisa beskrivningar av olycklig kärlek och hur en ältande hjärna fungerar. Tycker det är makalöst bra gjort. Och jag brukar ha svårt att läsa Lena Andersson i DN, det är ofta så komplicerat, men här hängde jag med”, menade Martin Hanberg.

En återkommande fråga läsaren ställer sig är varför Ester fortsätter förödmjuka sig till den milda grad - det blir just plågsamt:
”Är det inte så att kärleken gör en blind? Ester gick in med hela sin själ och glömde ta på sig de kritiska glasögonen. Hon svävade på sina skära små moln, men fick ett dystert uppvaknande” skrev Veronica Lundin.
Men Veronica skrev också:
”Jag tror att Ester är en ganska så stark kvinna med ett bra självförtroende som gör att hon inte kan förstå att Hugo faktiskt bara utnyttjat henne.”

Signaturen Anna:
”Det som fascinerar mig är beskrivningen av Esters motvilja och blindhet att uppfatta Hugos ointresse av en relation, hon ser bara tecken som kan tolkas i hennes önskan, vilja. Både hon och vänninekören ser ju hans ”motvilja”, men hon bortser från dem....”
Signaturen Ulrica:
”Vad är det som gör att Ester ”fastnar” i sina känslor för Hugo? Är det på grund av den dubbeltydighet som hon upplever?”

Diskussionen handlade också om Hugo, varför han gör som han gör - sitt egenmäktiga förfarande:
”Jag tror inte det finns så mycket att förstå om Hugo. Varför han inte vill ha en traditionell relation med Ester osv. Jag tror helt enkelt inte att han är intresserad av det. Inte med henne, kanske inte med någon annan heller” skrev Martin.

Och Helen Asklund sammanfattade:
”Det rör sig ju inte om någon kärleksroman i vanlig mening, utan snarare en dissekering av vad kärlek och känslor egentligen är. Fokus ligger ju inte heller på deras möten, utan mer på Esters reaktioner före, under och efter”.

Chatten går att läsa i sin helhet ovanför artikeln och bokcirkeln är nu redo att möta Lena Andersson som ÖP bjudit in till Östersunds bibliotek för ett offentligt författarsamtal om boken nu på måndag 13 januari.
Fritt inträde med start 18.30, vi kommer även att live-sända träffen på op.se.
Välkommen då!