Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

30 miljoner kan försvinna från länet

Efter ett förslag om att slopa bygdemedlen har debatten om vattenkraftens påverkan i de berörda kommunerna seglat upp igen. Upprörda röster hörs från flera politiska företrädare i länet och nu hoppas Socialdemokraterna att ett möte med miljöminister Lena Ek (c) ska få henne att lyssna på landsbygdspolitkerna.

Annons

Idag finns cirka 1800 vattenkraftsverk som producerar mer än hälften av den totala energiproduktionen i landet. Som kompensation för de ingrepp som görs i naturen betalar vattenregleringsföretagen och vattenkraftsverken en avgift. Pengarna, som går till länsstyrelsen, omvandlas till så kallade bygdemedel som sedan går ut till olika projekt i kommunerna. Jämtland, som står för cirka 20 procent av den energiproduktion som kommer från vattenkraft i landet, innebär det runt 30 miljoner per år.

Men i vattenverksamhetsutredningen som nyligen överlämnats till miljöminister Lena Ek föreslår utredaren att bygdemedlen ska slopas. Några lokala politiker har reagerat och vill träffa miljöministern för att förklara vikten av att bygdemedlen finns kvar.

– Jag kan inte se några fördelar med att ta bort bygdemedlen. De tar ju nog med pengar av oss ändå för vattenkraften, säger Karin Paulsson, socialdemokratisk politiker i Berg.

Bygdemedlen är en liten kompensation i jämförelse mot de intäkter som både svenska och utländska företag har från vattenkraften i länet. Staten får också stora intäkter från fastighetsskatten på landets vattenkraftverk vilken motsvarar över fem miljarder kronor. Bland andra Centerpartiet anser att fastighetsskatten istället borde tillfalla kommunerna där vattenkraften utvinns. Centerpartiet i länet håller också med om att bygdemedlen ska vara kvar.

– Vi tycker ju också att fastighetsskatten ska gå till kommunerna. Det rör sig om 1 miljard bara i Jämtlands län. Det skulle vara oacceptabelt att ta bort bygdemedlen, säger Håkan Larsson, centerpartist i Krokom.

Sedan 50-talet har vattenkraften setts som ett skonsamt och miljövänligt alternativ till övriga energiutvinningsalternativ. Men tonen har ändrats. Inte minst på grund av en aktion som genomfördes i Hylands hörna där några boende i det dränkningshotade Adolfström genomförde en tyst protest mot dammbyggnaden i Vindelälven. Efter det höjdes fler och fler röster, framför allt i norr, mot den ofta hänsynslösa exploateringen.

I de miljömål som regeringen antog 1999 står bland annat att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och att den biologiska mångfalden ska skyddas. Vattenkraftsverkens åverkan i älvar och sjöar påverkar den biologiska mångfalden negativt. Att ta bort bygdemedlen skulle enligt utredningen kunna vara ett incitament för företagen att släppa på mer vatten, vilket bland annat skulle bidra till ökad ekologisk mångfald.

– Hela utredningen syftar till att höja den ekologiska statusen i svenska vattendrag. Genom att släppa på mer vatten påverkas biotoperna positivt, säger Tobias Persson på Energimyndigheten.

I september ska de berörda myndigheterna vara färdiga med sina uttalanden. Beslutet om huruvida bygdemedlen ska försvinna eller inte bör enligt Tobias Persson komma i början av nästa år. Förhoppningen från de politiker i länet som har engagerat sig i frågan är att de ska förekomma ett negativt beslut. Socialdemokraterna i länet har bett om ett särskilt möte med miljöminister Lena Ek för att förklara varför medlen bör vara kvar.

– Om vi inte träffar henne kanske det kommer upp som ett förslag hos Regeringen och då vill vi förekomma det, säger Robert Uitto.

Läs också:

"Det blir ytterligare ett slag mot glesbygden"

Släng det nya förslaget om bygdemedel i papperskorgen

Visst finns det behov av bygdemedel

Protesterar mot att bygdemedel går till kommunen

Huggsexa om bygdemedel snart över?