Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Agroekologen Johanna guidar i matdjungeln

/

Ska man hellre välja kött från jämtländska gårdar än naturkött från Brasilien?
Ja, svarar agroekologen Johanna Björklund.
Men inte av de skäl man tror.

Annons

Ni har väl hört att de svenska växthustomaterna har tagits till heders igen och att de spanska frilandsodlade inte längre är klimatsmartast.

Johanna Björklund har en vidare syn på klimat och mat än så. Hon föreslår en morot.
Johanna forskar vid SLU och försöker ta reda på hur lantbruket ska kunna bli radikalt mycket bättre för miljön. Samtidigt sprider hon sin kunskap.
- Jag tycker det är bråttom nu, säger hon.
ÖP har låtit Johanna Björklund välja vara. Ibland är det som att välja mellan pest eller kolera, säger hon.

ÄPPLEN?
• Argentinska Krav-äpplen som åkt båt eller svenska besprutade?
- Det finns inga svenska äpplen nu, så valet är ekologiska importerade. Jag tar italienska före de Argentinska, men det blir mindre frukt nu, så mycket som det går istället egenfrysta bär och torkad frukt. Finns det svensk frukt tar jag alltid den först - eko eller ej.

PAPRIKA?
• Paprika då, som sällan odlas i Sverige?
- Då köper jag ekologiska importerade. Därför att det ofta är rester av bekämpningsmedel i vanliga importerade grönsaker.

FISK?
• Norsk fisk som har rensats maskinellt i Nordnorge eller samma fisk som transporterats till Asien för att rensas manuellt? (Enligt livscykelanalyser är den beresta mer klimatsmart. Orsaken är att maskinrensning ger mer spill)
- Man kan inte välja mellan två dåliga alternativ! Det är som att säga att fartygstransporterna måste öka för att flyget ska minska. Vi måste minska båttransporterna också eftersom de förstör ekosystemen i haven och de behövs om vi ska kunna föda fler. Så svaret är - rensa själv.
• Ska man alls äta fisk?
- Om man går efter WWF:s lista eller fiskar själv. Odlad fisk föds upp med foder gjord av vild fisk som håller på att utfiskas och 70 procent av våra matfiskar håller på att fiskas ut. Att fisken sedan transporteras till Thailand för att förpackas och sedan tillbaka hit, gör det ännu svårare. Nu sägs att hokin fiskas hållbart, men det håller inte länge till om vår efterfrågan ökar.
• Men är det inte viktigt att äta fisk för omega 3-fettets skull?
- Det får man i sig från lammkött och från nötkött som är uppfött på grovfoder också. Och linfröolja.

TOMAT?
• Svensk växthustomat eller spansk frilandsodlad?
- Det är bra på kort sikt att de svenska växthusodlarna har börjat gå över till pellets från olja, men vi kommer inte att ha biobränsle heller till allt vi vill ha. Så det är bättre med en morot eller att odla själv.

KÖTT?
• Brasilianskt naturkött eller kött från svenska kossor?
- Man ska äta kött från djur som har gjort nytta. Det är bättre att äta kött från mjölkkossornas kalvar, de som fått grovfoder och som betat på naturbetesmarker. I Jämtland finns förutsättningar för det.
Svenska köttkor föds upp på brasiliansk soja som odlas där det växte djungel förr. Det är inte bra. Då är det bättre att äta det kött som kommer därifrån. Men i takt med att vår efterfrågan på naturkött från Brasilien stiger kommer vårt system för uppfödning att börja gälla där också. Det blir mer kraftfoder där som här och ju mer efterfrågan stiger desto dyrare blir köttet för befolkningen där. Till slut har de inte råd att köpa det själva. Så det är bättre att de får äta sitt eget kött och inte vi.

KYCKLING?
• Enligt livscykelanalyser vinner kycklingen klimatkampen före kon. Hur ser du på det?
- Vi kan inte storskaligt börja äta kyckling som föds upp under vidriga förhållanden. Grisar och kycklingar äter spannmål, precis som människor. Odlingen av spannmål kräver fossilt bränsle och ska vi använda mindre olja kommer vi inte att ha råd att odla spannmål till kycklingar och grisar.
• Har det blivit skevt tycker du, när man tipsas om att äta kyckling i stället för kött i klimatets namn?
- Klimatfrågan är jätteviktig. Kan vi inte lösa den kan vi strunta i alla andra miljöfrågor, men det går inte att lösa klimatfrågan om vi inte samtidigt löser de andra miljöfrågorna. Man ser inte helheten om man säger "ät kyckling".
• I slutet av 1940-talet, då befann sig jordbruket på en hållbar nivå. Hur såg det ut då?
- Det fanns mycket olika lokala sorter och lokala förhållanden och lokal förädling. Man åt efter säsong och man åt mindre kött.

Mer läsning

Annons