Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Jag vill veta vad som hänt"

/
  • Carlos Pizarro
  • Saknaden efter sonen Carlos är enorm, men Estrella Pizarro försöker vara stark.
  • På bilden är det Carlos som femåring tillsammans med sin två år äldre bror Camilo. ”Camilo var sju för han hade läsläxa som han läste för Carlos” berättar Estrella.
  • Minnen och fotografier är allt som Estrella har kvar. När Carlos var två år fick han apan
  • Saknaden efter sonen Carlos är enorm, men Estrella Pizarro försöker vara stark. ”Jag har två andra söner att tänka på”.Estrella har en hel låda med inramade fotografier föreställande Carlos i olika åldrar och sammanhang.
  • Carlos Pizarro

I fem år har hon levt i ovisshet om vad som hänt hennes son.
– Jag tänker på honom varje dag. Men det är extra jobbigt på hans födelsedag och på julafton, säger Estrella Pizarro.

Annons

Estrella Pizarro berättar gärna om sin son Carlos som skulle ha fyllt 27 år i januari.

– Jag är glad att tidningen skriver om honom trots att det har gått fem år. Jag vill inte att han ska bli glömd, säger Estrella.

I dag är det exakt fem år sedan Carlos cyklade iväg på sin röda mountainbike från sitt hem på gruppboendet i Strömsund. Han skulle vara tillbaka vid 21-tiden. Men han kom aldrig tillbaka.

– Han älskade verkligen att cykla. Han var en go och snäll kille och det känns orättvist att det skulle sluta så där, säger hans mamma Estrella.

• Vad tror du har hänt honom?

– Han har blivit påkörd och den som körde på honom fick panik. Det finns ingen annan förklaring.

Estrella har levt i ovisshet i fem långa år och hon hoppas att en dag få reda på vad som hänt.

– Jag vet att polisen fortsätter att jobba med att ta reda på vad som har hänt Carlos. Det känns jättebra att de inte gett upp. Jag tror att polisen ska lösa det här. Det vore så skönt att slippa leva i den här ovissheten. Jag kan nog inte börja sörja riktigt förrän jag får reda på vad som har hänt.

• Är du besviken på polisen?

– Absolut inte. Jag vet att det här är ett jättesvårt fall.

• Känns det ibland som du är nära att ge upp hoppet?

– Nej, jag kommer aldrig att ge upp någon gång. Det måste finnas någon därute som har upplysningar om Carlos. Det är jag ganska säker på.

• Är det något du vill säga till den personen?

– Ja, jag vill att du ska höra av dig och berätta vad som hänt. Jag behöver få veta. Det är en tung börda att gå omkring och bära på hela livet. Det är svårt att förklara hur det känns att mista sitt barn. Jag kan berätta om mina känslor men det kan inte du som bär på den här bördan. Berätta!

 

 

Mer läsning

Annons