Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jakthundar ska inte klemas bort

/

Ni kan det gamla ordspråket om att hunden är människans bästa vän?

Annons

Det stämmer - och speciellt om hösten - och SPECIELLT under älgjakten då detta praktiska bruksföremål (jakthunden) plockas fram och används. Oavsett i vilken form jycken råkar vara i. Jakthundar har ju den märkliga egenskapen att de går att träna upp i rekordform på bara nån vecka. 

De kan ligga i hundgården 50 veckor per år, men får den bara springa i koppel bredvid bilen några gånger innan själva jagandet får den automatiskt rätt tempo i kroppen. 

Från noll till hundra är en bra tumregel i det här sammanhanget.

Och hungriga hundar jagar bäst, så är det förstås också.

Med andra ord: en jakthund ska inte klemas bort. 

Varken känslomässigt eller praktiskt.

Själva hundgården ska för det första vara så liten som möjligt. Den ska helst stå på en myggig plats, städas från bajs högst en gång i kvartalet och ju mindre interaktion en jakthund har med andra hundar (och människor) desto bättre är det. Jag kan ha fel, men sunda förnuftet säger att det är så. 

Den man älskar agar man (det står t.o.m. i bibeln).

Okej, det finns de som hävdar att många jakthundar lever ett fruktansvärt enahanda och ensamt liv och att framför allt många män behandlar sina hundar försumligt. De finns de som hävdar att det existerar en envis machomentalitet (speciellt i glesbygd) som stipulerar att jakthundar inte behöver vare sig kärlek eller omtanke. Men vet ni, det tror jag är elakt förtal. Jag känner många jägare och de allra flesta behandlar sina hundar som familjemedlemmar.

Sen finns det förstås undantag. Herregud - det finns alltid undantag. 

Å andra sidan finns det viktigare saker här i världen än att bry sig om hur andra människor behandlar sina ägodelar.

Ett djur är - när allt kommer omkring - bara ett djur.

Och en jakthund är väl egentligen att jämställa med en skoter eller en motorsåg. Det är en grej man använder när man behöver den och när man inte behöver den - ja, då ser man till att förvara den på ett rationellt sätt.

Hundar har inget känsloliv, så är det. 

De kan inte känna sorg eller saknad. Och definitivt inte tristess.

Kort sagt: en jakthund är en sak. Varken mer eller mindre.

Det finns dock undantag från denna regel och det är om hunden blir tagen av vargen. Då är det en fruktansvärd förlust. En kär vän som försvinner. Nästan en familjetragedi. Inte om hunden blir skjuten av en jägare, eller påkörd i samband med jakten, men om det är en varg... ajaj... då jädrar. Försäkringsbolaget Agria och Viltskadecenter rapporterar att vargen tar i genomsnitt 42 jakthundar per år. Trafiken 822. Medan 25 stycken vådaskjuts och 81 drunknar. 

Fast ni vet hur det är: med statistik kan man bevisa vad som helst. 

Det vet 99% av befolkningen.

Mer läsning

Annons