Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jobbgarantin har haft motsatt effekt

Jobb- och utvecklingsgarantin som ska hjälpa långtidsarbetslösa ut på arbetsmarknaden har tidvis haft motsatt effekt.

Annons

– Som den är utformad nu kan den faktiskt försvåra övergången till arbete, säger Ann-Christin Johnreden, projektledare på Riksrevisionsverket.

En av regeringens största enskilda åtgärder i vårpropositionen, jobb- och utvecklingsgarantin, är redan starkt ifrågasatt. Den granskning som Riksrevisionen börjat med visar att den faktiskt kan bidra till att hålla långtidsarbetslösa utanför arbetsmarknaden. Alltså tvärtemot dess syfte.

– Tanken är säkert god, men frågan är om utformningen är särskilt lyckad, säger Ann-Christin Johnreden.

Den allvarligaste kritiken går ut på att garantin "låser in" deltagarna i en långdragen fas av kartläggningar, jobbsökarkurser, coachning och praktik. Åtgärder som de flesta av dem redan har gått igenom.

– Delar i programmet borde gå att hoppa över, men det tillåter inte reglerna, säger Ann-Christin Johnreden.

Det har också visat sig svårt att få fram praktikplatser mitt i lågkonjunkturen. Så arbetsmarknadsläget förstärker också "inlåsningseffekten".

Den som fortfarande är arbetslös efter 450 dagar ska kunna få ett nystartsjobb. Det ska vara en samhällsnyttig, extratillsatt tjänst utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Inte heller så enkelt att hitta.

– Det man spontant tänker på är klassmorfar, eller röjning och sånt som beredskapsarbetena innehöll förr i tiden, säger Ann-Christin Johnreden.

Nu vill regeringen utöka antalet platser inom jobb- och utvecklingsgarantin kraftigt. Det ställer höga krav på arbetsförmedlingarna i en tid då varslen står som spön i backen.

– Ska de satsa hårdast på långtidsarbetslösa eller de som just blivit varslade? undrar Ann-Christin Johnreden.

Regeringens riktlinjer till arbetsförmedlingarna är inte till någon hjälp. Där är svaret, både och.

Mer läsning

Annons