Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

– När jag simmade första gången på rygg slängde jag upp tummen och skrek: Ja!

/
  • – Tilliten är viktigast och Anna är så duktig, skriv det,säger Anne-Mari Johnsson.– Med en trygg handledare blir det en lek. Alla säger att jag vill inte doppa huvudet under vattnet men efter en halvtimma gör alla det, säger Anne-Mari Johnsson.– Och nu kan du falla från kanten på djupt vatten, säger Anna Hansson som är simlärare.
  • – Det är inte bara40-talisterna som inte kan simma, utan de kommer från 60- och 70-talen också.
  • – Det här är ­jätteroligt, ja det är så roligt, säger Anne-­Mari Johnsson om simningen.
  • 8 juni börjar nästa ­nybörjar- och fortsättningskurs.– Alla är välkomna, om man är osäker i ­vattnet, träna på ryggsim ­eller öka kunskapen med ­säkerheten, säger Anna Hansson.För några år sedan presenterade Livräddningssällskapet en undersökning som visade att så många som två miljoner svenskar inte kan simma två hundra meter.

Solen skiner in genom de höga fönstren i simhallen. Utanför gungar barn och deras skratt tränger in genom väggarna. Det luktar klor. Vattnet ser turkosa ut när solens strålar träffar ytan. Det ser inbjudande ut att hoppa i. Men för kursdeltagarna som sitter på den bruna träbänken är det först nu, sedan de lärt sig simma, som de med glädje går hit till simhallen.

Anne-Mari Johnsson är 63 år och har genom simkursen lärt sig att simma.

Annons

– Det här är jätteroligt, ja det är så roligt, säger hon.

Anna Hansson som håller i kursen visar hur flytvästen fungerar.

Anne-Mari dinglar med benen och följer instruktionen. Om de själva vill ska de få testa att flyta med flytväst och att kasta livboj.

– Det finns ingen stress, ni befinner er på era egna nivåer. Bara att ni vågade ringa mig och att ni vill komma hit är modigt, säger Anna Hansson.

Det är Svenska Livräddningssällskapet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som i samarbete ordnar gratis kurser för nybörjare. Kursen finns på några ställen i länet. Men de här fem deltagarna har lärt sig att simma i Änge.

– Jag fick aldrig lära mig att simma som barn och nu vill jag känna att jag inte är rädd för vatten, säger Anne-Mari.

 

Musiken dunkar i högtalarna och Anne-Mari kör vattengympa för att få upp värmen. Anne-Mari har hållit på med vattengympa i femton år eftersom hon har dålig rygg. Men då kunde hon inte simma utan det lärde hon sig på sin första kurs med Anna.

– Jag ville inte känna mig utanför längre, därför ville jag lära mig att simma, säger hon.

med rockringar där hon doppar huvudet under vatten, hon faller från kanten ner i bassängen och så simmar hon.

– När jag simmade första gången på rygg, då slängde jag upp tummen och skrek ja! Det var en känsla som inte var klok, säger Anne-Mari.

Anna berättar att all simträning är individuell.

– Jag tvingar ingen till någonting utan det är upp till var och en, säger hon.

Men det handlar inte bara om simkunskap utan även baskunskaper i livräddning för att fler ska kunna vara behjälpliga vid en olycka.

– Två miljoner svenskar anser sig inte vara simkunniga, säger Anna.

till Anne-Mari och så börjar de nicka bollen till varandra. Men inte upp i luften utan i vattnet.

– Vägen till simkunnighet går genom lek, så är det både för vuxna och barn. Det är då man märker att det inte var så farligt, säger Anna och hämtar andan.

Alla deltagare är i vattnet, vissa testar att vända sig med flytväst och andra simmar.

Anne-Mari som avslutat några längder på rygg kommer fram till kanten av bassängen och säger:

– I vintras badade jag till och med i en isvak och det hade jag aldrig vågat om jag inte gått den här kursen.

genom de stora fönstren.

– Fast det är klart, då simmade jag inte, så jag vet inte hur det funkar att simma i en sjö. Jag vet bara hur det är här i bassängen. Men i september åker jag till Kreta, då får jag se hur det är i havet.

Mer läsning

Annons