Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Staden som dokumenterades av barnets hand

/
  • Här är Melanders förslag till kongressens bibliotek i Washington. Tyvärr uppfördes aldrig byggnaden, Melander kom på andra plats i arkitekttävlingen.
  • Som ung ritade han det här panoramat över Stortorgets nedre del. Lägg märke till att han också plitade dit vilka som bor i olika lägenheteter eller huserar i butikslokaerna.
  • Här en teckning över Melanders barndomshem där fadern drev bageri. Platsen är ungefär den där Handelsbanken ligger i dag.
  • Arkitekgeniet Adolf Emil Melander i sina yngre dagar. Vid den här tiden hade han börjat bli omskriven av utländska tidningar och kallades det skandinaviska geniet.
  • Den här oljemålningen, föreställande Gregoriemarknaden, målade Melander på äldre dagar. Han gjorde ytterligare en, som ung, och den var han riktigt stolt över. Men den skurade hans mor bort färgen på.Det mörka huset till höger låg på den plats där Westvalls ligger i dag. På bilden anas det hörntorn som var något av Melanders signum.
  • Jämtlands-Posten låg på ÖP:s nuvarande parkering, mot Traktören. Också här fanns ett hörntorn och i rummet under det bodde en gång August Strindberg när han en gång var här och hälsade på.
  • Det här är byggnaden Lugnet, inne på I5:s gamla kasernområde. Målningen är ett exempel på hur Melander på sin ålders höst utgick från ungdomsårens teckningar, och gjorde sedan en mer genom­arbetad tavla.Panoramat över Stortorget är från början av 1900-talet, uppenbarligen under en torghandelsdag. Kronjuvelen kring torget var Melanders skapelse Grand hotel. Sin vana trogen brassade han på rejält i detaljer och inredning, så hans ursprungsförslag fick tonas ned en aning innan mark­ägaren N.O. Nääs vågade smälla upp huset. Och naturligtvis hade Grand hotel sitt hörntorn.

Som barn gick han runt och tecknade av husen i Östersund. Ingen anade vilken värdefull dokumentation teckningarna skulle bli. Som vuxen blev Adolf Emil Melander en mycket aktad arkitekt, hyllad också utomlands

Annons

en som studerar Östersunds 1800-talshistoria slås ganska snart av en märklig känsla. De hus som finns dokumenterade från mitten av seklet påminner snarast om barnteckningar.

Ännu märkligare blir det när man får klart för sig att det faktiskt är just barnteckningar. Tecknaren är den sedermera mycket ansedda både arkitekten och konstnären Adolf Emil Melander. Mellan han var 6 och 16 år knallade han helt enkelt runt och ritade av Östersunds olika byggnader.

Och i stort sett är hans teckningar det enda som finns för att visa Östersund runt mitten av 1800-talet.

lämnade Melander Östersund för gott och flyttade till Stockholm. Han var då 18 år och han hade bestämt sig både för att utveckla sin konstnärliga ådra plus att utbilda sig som arkitekt.

Han tycks ha lärt sig yrket från grunden. På dagarna arbetade han som murare, men på kvällarna utbildade han sig till arkitekt. Han upptäcktes av en skotsk lärare och han erbjöds att följa med till Aberdeen där han fick gå en arkitektutbildning. Den ledde till att han anställdes vid en av Storbritanniens mest erkända arkitektbyråer i Edinburgh.

Men våren 1871 drog han vidare till USA. Där landsteg han med ett pund på fickan.

Efter ett tag deltog han i en tävling om att få rita kongressens bibliotek i Washington. Av 60 deltagare fick Melander andra priset. Biblioteket uppfördes alltså aldrig enligt hans ritningar, men han gick inte lottlös ur tävlingen. Andrapriset var 1 000 dollar i guld.

tävlingen blev han ett erkänt namn och han fick jobb i Boston, både som arkitekt och lärare i ämnet.

Efter tre år bestämde han sig för att återvända till Sverige. Han hade då lockande erbjudanden i USA och faktiskt även genom sina brittiska kontakter, i Indien.

Men han valde att stanna i Stockholm och går man igenom hans katalog inser man att det är många prestigebyggnader i framför allt Sverige och Finland som bär hans signatur.

i portgången. Det arkitektoniska etablissemanget rynkade lite på näsan åt honom, eftersom han inte gått några utbildningar som de kände till.

Däremot blev han omskriven i europeisk press, som Nordens stora geni inom arkitektur. Då blev han, om än lite motvilligt, accepterad också i Stockholm.

Kyrkor var en av hans specialiteter och exempelvis ritade han Johanneskyrkan i Helsingfors och Luleå domkyrka. När Östersund skulle bygga sin nya kyrka lämnade Melander in ett förslag. Men sina vana trogen brassade han på väl hårt. Förslaget ansågs för dyrt.

Då ritade han om kyrkan i en budgetvariant – och det blev Håsjö kyrka.

Adolf Emil Melander släppte aldrig kontakten med Östersund. Han förärade stan åtminstone sex byggnader.

Mest anslående var Grand hotel vid Stortorget. Hotellbyggnaden hade ett hörntorn och det gjorde han en replik på ytterligare två gånger. Dels Jämtlandspostens hus, som låg där ÖP nu har en parkeringsplats mot Traktörenhuset, samt ytterligare ett hus på Prästgatan, där i dag Westvalls ligger.

verkar han ha gillat torn. Han ritade Norra skolan och i sitt första uppförande hade skolbyggnaden ett torn.

Melander ritade även Flickskolan, som låg alldeles söder om rådhuset.

I dag finns bara en enda av Melanders skapelser kvar i Östersund, i alla fall i originalskick. Norra skolan har ju byggts på med en våning. Men den gamla borgmästarvillan på Strandgatan finns kvar intakt.

och byggdes åt borgmästaren Isidor von Stapelmohr och var mycket spektakulärt när det stod färdigt 1903. Den kallades för italienska villan och namnet skulle anspela på den luxuösa stilen.

Men, Adolf Emil Melander hade ju också en inte oäven karriär som konstnär och givetvis målade han flera Östersundsmotiv.

När han i sin ungdom skulle flytta från Stockholm till Skottland skickade han hem fler tavlor och teckningar som han ville att hans mor skulle ta hand om. Bland annat var han särskilt nöjd över en målning som föreställde Gregoriemarknaden någon gång på 1850-talet.

När han efter flera år återvände hem frågade han förstås efter målningarna. Det visade sig att modern låtit grannarna ta för sig av det de var intresserade av.

– Men den stora, över Gregoriemarknaden, undrade han närmast desperat.

Där hade modern konstaterat att själva duken nog gick att använda. Så hon skurade bort all färg från den.

De konstverk som inte getts bort eller skurats rena hade hon knölat in i en kakelugn. I och för sig ingen kakelugn som användes, men allt hade blivit förstört av sot och smörja.

På sin ålders höst ägnade sig Melander åt att rita om flera av de teckningar han gjorde som barn, så många hus finns nu bevarade i en lite vuxnare avbildning.

Han skrev också en hel del om Östersund på mitten av 1800-talet. Som skribent var han påfallande frispråkig och ironisk för sin tid. Bland annat beskriver han Samuel Perman som en självpåtagen ordningsman och han sågade Östersunds stadsplan och utbyggnad. De träd som växte på stadsmarken tyckte han skulle ha bevarats i högre grad.

Fascinerande är också när han skriver om hur vattensjuka Östersunds gator kunde bli, särskilt på våren och hösten. I en text påstår han att en polis föll ned i ett gyttjehål på Prästgatan – för att sedan aldrig bli återfunnen.

Möjligen skarvade han där en aning.

Mer läsning

Annons