Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Allt argare Eastwick

Sedan debutskivan "A moment from now" (2010) har Eastwick dessutom hittat lyssnare och kritiker långt utanför landets gränser.

Annons

Franska, engelska och holländska skivsajter hyllar debuten med omdömen som "fenomenal", "egensinnig", "hitpotential", "extremt catchy".

Och svenska arrangören Rootsy finner plattan "riktigt övertygande".

– Det där är samtidigt lite av vårt problem. Vår typ av musik är inte så stor i Sverige, den är betydligt mer populär i andra delar av Europa, säger sångaren och gitarristen Jens Ganman, som skrivit alla texter på nya fullängdaren "Beyond Reason", som släpps denna vecka.

Sedan förra skivan har Kjell-Erik Eriksson lämnat gruppen av tidsskäl, ny på fiol är Peter Roos, även medlem i såväl Blue Mountain Boys som Archi Jamt, således med rötter i både bluegrass och klassiskt. I Archi ingår för övrigt gruppens cellist Katarina Åhlén:

– Det är en stor fördel för mig. Katarina och jag är väldigt samspelta och jag tror att det gynnar oss när vi spelar i denna konstellation, säger Peter Roos.

Men tackade han ja direkt när Eastwick frågade eller tvekade han?

– Eeeh, ja sanningen att säga ställde jag vissa villkor för att bli medlem i gruppen...

Jaha?

– Jag ville att man skulle röra sig från den svenska folkmusiken och mer mot det renodlat amerikanska. För mig skulle det bli mer enhetligt rent musikaliskt.

Och det gick de med på?

– Haha, ja det får man säga. Men jag gillar verkligen den musikaliska friheten hos Eastwick. I både bluegrass och klassiskt är det väldigt uppstyrt vilka fraser som ska spelas på fiolen. Här spelar vi på egen hand.

Förra skivan bestod till hälften av covers, allt från Bon Jovi till Jim Prine, men nu har Jens skrivit all text och merparten av musiken?

– Allt är skrivet under senaste året, mycket i våras. Men musiken gör vi verkligen tillsammans, de andra tre är så oerhört erfarna musiker och styr upp arrangemangen, vilket jag är oerhört tacksam för, säger Jens Ganman.

Han hyllar också producenten Gustav Hylén i Revsund, som rattade även förra plattan:

– Han säger alltid vad han tycker, även om det är hård kritik. Sånt är befriande.

Och då lyssnar ni?

– Gustav har pondus.

Texterna är också mer politiska?

– Ja, så är det. Man blir arg av att se sig omkring idag. Då är sånger en form för att uttrycka den saken, säger Jens Ganman.

Gitarr och dragspel spelas som tidigare av Bo Lindberg, känd från Hoven. Kjell-Erik Eriksson hoppar in liksom Björn Höglund, Lars Ericsson och Gustav Hylén.

Extremt lokalt och väldigt internationellt, således.