Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

ALMEDALEN: Varning för köttnationalism

Matdiskussioner, framför allt sådana om kött, blir lätt nationalistiska.

Annons

Djurskydd, svenskt kött, det ondskefulla danska köttet, allt frågor som engagerar. När livsmedelsbutikskedjan Coop frågat sina medlemmar vad det är de vill ha för kött, är det många som svarar att de vill ha svenskt kött, och att de är redo att betala extra för det.

Men samtidigt så är det en stor grupp som vill ha billigt kött. Det vill säga utländskt kött. Som de danska grisarna, det slaktas över 20 miljoner varje år!

När företaget Hälsingestintan ordnade seminarium under tisdagen var frågeställningen om det finns någon framtid för svenskt kött. Hälsingestintan revolutionerade i juni slakterierna när man lyckades ta fram mobila enheter. Det är alltså två långtradare som kommer till gården, och slaktar djuren i deras invanda miljö. Själva slaktproceduren är utarbetat i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Britt-Marie Stegs, grundare av Hälsingestintan, poängterade också att den stressfria slakten ger bättre kött

Maria Forshufvud, VD Svenskt Kött, uttryckte oro för frihandelsavtalet med USA.

Och det är där skon klämmer. Matdiskussioner, framför allt sådana om kött, blir lätt nationalistiska. Ofta talas det om att skolor och andra offentliga verksamheter enbart borde servera svenskt kött. Som om det alltid är det bästa. Mindre transporter? Tja, fryst eller vakuumpackat kött skeppas oftast med båtcontainrar, vilka har liten miljöpåverkan.

Maria Wetterstrand, tidigare språkrör Miljöpartiet, hade den sundaste inställningen. Frihandel är bra, och om vi nu vill och tror att svenskt kött är så bra, då borde det gå att exportera det. För människor i andra delar av Europa, eller i USA, struntar ju inte alla i köttets kvalitet.

Hälsingestintans mobila slakterier har väckt intresse i både Sydafrika och Australien. Ett exempel på att allt utländskt inte är av ondo.