Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Älvräddarna: Därför behövs inte Långforsen

Kraftverket i Långforsen är så litet att det inte gör till eller ifrån. Ett annat argument är bärande för branschen, men också det ifrågasätts av Älvräddarna som startat dagens process.

Annons

Långforsens produktion när kraftverket var i gång var litet, 2 MWh per år. Det är Jämtkrafts minsta anläggning och jämförs med en tredjedels vindsnurra av modernt slag.

Men i branschen är det något annat som väger tungt i argument för vattenkraft i allmänhet och för kraftverket i Långforsen - regleringsförmågan.

Det berättar Christer Borg, älvräddarnas ordförande, som följt arbetet i vattenkraftsutredningen.

Regleringsförmågan är möjligheten att förse alla hushåll med el när alla lagar mat samtidigt, att ge elvärme vid köldknäppar, att inte bara säga "tyvärr, just nu blåser det inte så nu kommer ingen el".

Men enligt vattenkraftsutredningen är det bara Sveriges 200 storskaliga kraftverk som står för regleringsförmågan. Långforsen hör till ett av de 680 kraftverk som står för 2,1 procent av Sveriges elproduktion och som inte bidrar till regleringen.

– Långforsen har aldrig använts som reglerkraft, det är mer att jämföra med vindkraft. Det ger produktion när det råkar komma vatten, säger Christer Borg.

– Det är inte min sak att säga vilket som är företagets främsta argument, säger Joakim Nyman, Jämtkrafts juridiska ombud som nu kommer att företräda bolaget vid två processer.

Men han hänvisar till Långforsens regleringsförmåga som i alla fall ett argument.

– Det pratas mycket om alternativ och Jämtkraft jobbar med sol och vind också, men det räcker inte. De är inte reglerbara.

Annons