Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Andäktigt när skrivglädjen möter sina lyssnare

En skriver gärna på café, en annan går undan till någon enslig stuga, någon skriver helst för hand och andra på datorn.

Ämnena varierar från mordscener och dödsångest till uppsluppna besök på bokhandlar eller familjedramer och olika sorters uppbrott.

Publiken fick sig till livs en imponerande bredd av både temperament och berättarstilar när Norrlitt på torsdag kväll ännu en gång fyllde Designcentrums lokaler till bristningsgränsen med ”Sätt litteraturen på Jämtlandskartan”, den serie möten som inleddes hösten 2010.

Stolarna tog slut lika fort som syret i den lilla lokalen, där de sex lokala författarna högläste ur sina nyskrivna verk och för första gången nådde sina potentiella läsare – en lysande idé som arrangörerna frikostigt bjuder på.

De sex skrivare som ÖP presenterade redan i går fick också nyfikna frågor när de väl avslutat läsrundan.

Anders Frank inleder med en pjästext där han får hjälp av både Birgitta Nilzon och Åsa Pettersson för att gestalta en äkta make som inte förstår varför hustrun fått nog, medan vi andra möjligen undrar hur hon stått ut så länge.

Theres K Agdlers finurliga text om Linn som stjäl museets spritinlagda siamesiska tvillingar har samma leklust och underfundiga twist som många av hennes noveller gärna är fyllda av. Ord- och sifferlekar tryfferar broderiet.

Bengt Ola Mattson bjuder både på en sävlig interiör från en bokhandel samt en lika dramatisk som blodig inledning på hans tilltänkta tredje del i trilogin om hemskheterna i Västerstrand.

Blodet rinner även i en av de tre glimtarna ur Elin Olofssons pågående romanprojekt ”Då tänker jag på Sigrid”, där både den glömska Sigrid, hundägaren Åke och 30-åriga Hanna i väl utmejslade bilder antyder sina karaktärer.

Magnus Ottelid återvinner sin vurm för Ytteråns kampglade Arthur Magnusson, men gör det via en berättare som går i Magnussons fotspår och även hinner minnas kärleksbekymmer och annat på vägen.

Amanda Åström Ericsson, slutligen bjuder på en skildring av den inåtvända Englas dialog med väninnan Clementine, alltmedan demonerna kommer allt närmare i en dödsmärkt nedåtgående spiral mellan dröm och verklighet.

Skrivglädjen med så olika infallsvinklar och uttrycksmedel smittar av sig och den uppmärksamma publiken lyssnar andäktigt hela resan – ibland hade man kunnat höra den berömda nålen falla.

Minst två förväntansfulla förläggare finns på plats denna kväll och om de inte vill satsa på utgivning är jag ganska säker på att flera av kvällens medverkande ser till att ge ut sig själva. Och att åtskilliga av kvällens gäster gärna vill höra mer.

I väntan på de böckerna kan vi förhoppningsvis få höra ännu fler lokala skrivare som också vill sätta litteraturen på Jämtlandskartan – och kanske ännu fler nyskrivna texter. Att de på detta sätt kan möta sin publik är förstås alldeles förträffligt och kan bara berömmas. Mer sånt, tack!