Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Andra klassens medborgare

24,5 dagar per år är kvinnor i genomsnitt sjukskrivna i Ragunda. I Danderyd är män i genomsnitt sjukskrivna 3,5 dagar per år. Ett helvetesgap som pekar på regionala missförhållanden och orättvisa mellan könen.

Annons

Försäkringskassan ska försöka få ner sjukskrivningstalen och analyserar nu om regionala skillnader påverkar sjuktalen. Man inför också ålder och den vanligaste orsaken till sjukskrivning som parametrar i utredningen. Man siktar på en mindre sjukskriven befolkning då regeringen har som mål att Sveriges befolkning ska ha 9 sjukdagar i snitt 2020. Men enligt Försäkringskassans egna kalkyler kommer sjuktalet vara 13 om fyra år med nuvarande utveckling. Nu ligger sjuktalet på 10,5.

Men varför mår den kvinnliga befolkningen i Ragunda så dåligt? Varför mår Danderyd så bra?

Ett enkelt svar är pengar. Danderyds befolkning har genomsnittlig hög lön och drar in stora pengar i skatt till välfärd. Ragunda har mindre befolkning och färre i arbetsför ålder. Ragunda kommun är dessutom pressad ekonomiskt vilket ger ett högre tryck på personal i offentlig verksamhet. Dessutom gör ett skevt skattesystem att den låga skattebasen på grund av få skattebetalare inte kompenseras med de enorma mängder vattenkraft kommunen skapar. Dessutom är stor andel av Ragundas befolkning anställda av kommunen och har kontaktyrken. Dessa är kvinnodominerande yrken: undersköterskor, barnskötare och pedagoger.

Men det är inte bara Ragunda som är det svarta fåret i regionen. Även länet i stort representeras i botten av Försäkringskassans kartläggning. Jämtland är länet med 13,8 sjukdagar jämfört med rikets genomsnitt på 10,5.

Som Försäkringskassan pekar på handlar detta om regional orättvisa. Men det påverkas också av orättvisa mellan könen. Kvinnors kroppar slits fortfarande i större utsträckning i omvårdnadsyrken samtidigt som kvinnor fortfarande har större ansvar i hushållen. Trots att kvinnor fått större möjligheter till karriärklättring och över huvud taget nu får ha vissa yrken nu är det fortfarande något som tynger och gör att kvinnor i större utsträckning sjukskrivs. Roger Klinth, lektor i genusvetenskap vid Linköpings universitet, beskriver utvecklingen av mammarollen och hushållsansvaret över det senaste seklet: man har gått från hemmafru med hushållsansvar till en högpresterande tusenkonstnär som fortfarande har ansvar för hushållet.

Glesbygdens kvinnor är förtryckta under minst två krafter. Staden och skatteintäkterna. Mannen och hushållsansvaret. Har vi skapat en andra klassens medborgare i glesbygdens kvinnor?