Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Andreas Brännlund har startat ny konstarena i den gamla flygplanstvätten

/
  • Här i den gamla flygplanstvätten på Frösö Park invigs den nya konstarenan Lat.63 lördag den 3 oktober. Bakom vision och förverkligande står konstnären Andreas Brännlund från Härnösand.

Konstnären Andreas Brännlund fick i uppgift att skapa en vision för konst- och kulturaktiviteter i Frösö Park. Sedan fick han i uppgift att förverkliga en av idéerna, konstarenan Lat.63 i den gamla flygplanstvätten. Mellan 4 ögon säger han att just det skapar unika möjligheter och att drömmen är att koppla ihop musik, dans, teater, ljus och vatten till något helt nytt.

Annons

Lat.63 öppnar med indonesisk konst

Östersund ligger på breddgrad 63. Den nya konstarenan har fått namnet lat.63, alltså latitud 63. Varför är breddgraden viktig?

– För nio år sedan flyttade jag från Uppsala till Härnösand, som ligger på ungefär samma breddgrad, och märkte vilken enorm medieskugga vi lever i. Utbudet av kultur och annat är stort, men eftersom vi inte syns på nationell nivå så finns vi inte. Storstaden är norm. För mig har det blivit en mission att vi som finns på den här breddgraden ska hitta varandra, samarbeta och synas. De idéerna finns i ett projekt som jag arbetar med, North Cultitude 6263, och därför blev det självklart att döpa arenan till något som har med breddgraden att göra. Den går från kust till kust, nästan mitt i Sverige och innefattar också Trondheim, en kulturmetropol med 170 000 invånare. Det är intressant.

Menar du att det sättet att se skulle få oss att ändra bilden av oss själva?

– Jag vet inte om det ändrar bilden av oss, men jag vill att vi ska se att vi inte befinner oss i någon periferi. För man beskriver ju gärna att vi är i periferin.

– EU klassificerar det här området som Norra periferin. Från vadå? Norra periferin är ett vackert namn, men vad står det för?

Premiärutställningen blir Animachino med den indonesiske konstnären Heri Dono. Varför har ni valt just den?

– Det är Färgfabriken som producerat den och jag fick ett erbjudande att visa den och tackade ja. Tematiskt sett är den helt rätt, den handlar om nationalitet, identitet och demokrati. Det är saker som är viktiga att diskutera i tider med stora flyktingströmmar.

Är det en konsthall som öppnar eller vad är det?

–Det är varken konsthall eller någon ersättare till Färgfabriken Norr. Det är en konstarena, där vi också ska kunna jobba med till exempel dans och teater. Vi kommer inte att kunna fylla arenan med aktiviteter året runt och om vi själva inte producerar något kan vi samarbeta med andra som kan ha nytta av lokalen. Det ger en frihet.

Frihet till vad?

– Jag har ett stort engagemang när det gäller samhällsutveckling och klimatförändring och tänker mig att den här platsen ska kunna bli en plattform för att jobba tematiskt med till exempel vatten.

Hur finansieras arenan?

– Genom Norrlandspojkarna, före- taget som äger Frösö Park. Jag fick i uppgift att skapa en vision för området och den här arenan var en del av den. Ägarna gick med på att försöka förverkliga den så de finansierar lokalen och mig, men sedan behöver jag medel för att finansiera utställningarna.

Du söker pengar för det?

– Ja, och vi kommer också att behöva ta ett litet inträde. Det är sagt att vi ska köra i två år och sedan ska verksamheten utvärderas, men det finns en långsiktighet och vilja att det här ska bli bra.

Men är det inte lätt att frestas att bli galleri för att få in pengar?

– Det här är en konstarena och inget galleri. Däremot kan vi ju göra tema- utställningar med försäljning eller jurybedömda salonger. Jag skulle gärna göra en Mittnordisk salong, det vore fantastiskt.

Allt det som skett är egentligen en mans verk, ditt?

– Ja, som det ser ut just nu. Jag har gjort utställningar, konferenser och jobbat med sådana här saker förut, men jag har aldrig drivit något liknande.

– Det nya är att jag hela tiden måste ha koll på ekonomin.

Vad får du ut av det?

– Jag tycker det är skitkul och är inte rädd för att jobba. Jag får hålla på med kvalitativa projekt, jobba med konstnärer och andra – och göra något verkligt! Jag har ju jobbat med visioner i så många år och det är fantastiskt att det här blir verklighet.

Ditt absoluta drömprojekt som du skulle vilja förverkliga?

– Ett är att jobba med vatten. Eftersom det har varit flygplanstvätt i lokalen finns det helt unika möjligheter att göra det. Att koppla ihop olika uttryck: musik, dans, teater, konst, ljusproduktioner och vatteninstallationer. Jag tror inte det finns sådana här förutsättningar på någon annan plats i Norden.

Vad är arenan om fem år om du får som du vill?

– En plats dit man kommer för att uppleva spännande, viktig och intressant kultur som i någon form är experimentell. Där försiggår också någon typ av samhällssamtal och vi kommer att ha fått ett bra genomslag här i Jämtland.

Annons