Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Anna Stjernström skriver om skogens historia

Hon är uppvuxen med skogsbruk och träindustri i familjen, dotter till Camfores starke man Per Stjernström och i dag ägare till egen skog intill gården hemma i Sikås.

Annons

Fram till i våras ledarskribent på ÖP samt filosofie magister i historia vid Mittuniversitetet har Anna Stjernström, 33, ägnat det senaste året åt att skriva den massiva ”Skogen – guldet från Norden” (Jengel), som utkommer denna vecka.

En drygt 260 sidor lång exposé över skogen, skogsnäringen och dess betydelse för Sverige med tonvikt på Jämtland och med norra Jämtland som fokus och exempel.

– Allt började med en diskussion hos Folke Boogh på Skogs- och flottarmuseet i Laxviken, som ledde vidare till samtal med företagaren Per Nydahl och insikten att ingen skrivit ett översiktsverk om skogens betydelse i våra trakter.

Sagt och gjort, utöver det hon redan läst av privat intresse läste hon in mer litteratur och sedan bokförlaget Jengel kontaktats drogs snart större aktörer in som garanter för projektet, från både bolagssidan, föreningsrörelsen och statliga Sveaskog, som aktivt stöttat projektet med förhandsköp.

– Jag har samlat på mig bakgrund av eget intresse redan tidigare och har kunnat gå tillbaka till bokens särskilda projektgrupp för att stämma av faktauppgifter. Ändå är det förstås omöjligt att täcka in allt.

Här finns detaljerade beskrivningar av redskapen som användes ute i skogen för huggning och transport, rikhaltigt med bilder från avverkning och flottning, beskrivningar av livet i huggarkojorna och arbetskonflikterna som uppstod mellan anställda och skogsägare i olika former.

Dessutom avsnitt om de i alla tider omdiskuterade skogsköpen från andra halvan av 1800-talet och framåt, som ofta beskrivs i termer av baggböleri, vilket syftar på somliga uppköpares fula metoder.

Men Anna tar också upp motexemplen från byar som Skyttmon där bönderna valde att inte sälja och i många fall blev välmående när de under längre tid kunde sälja av och dra fördel av skogskonjunkturerna.

– Det är en mångfasetterad bild, eftersom det under lång tid var jordbruksmarken som ansågs vara mest värd med följden att många bönder inte betraktade det som särskilt dramatiskt att sälja marken eller avverkningsrätterna.

– Bönderna kunde ofta fortsätta utnyttja skogen för slåtter och bete och processen då stora delar av skogen övergick i bolagsägo var utdragen. Dessutom behövdes rejält med kapital för att göra flottningen möjlig och investera för industrialiseringen.

Men följden blev ju att merparten av industrierna förlades vid kusten och att storparten av skogen skeppades dit, först via flottningen och i våra dagar via tåg och landsväg – att inlandet i stora delar blev en råvarubas för kusten och bolagen?

– Absolut och även om det är olyckligt att inte mer skog förädlas inom länet är det viktigt att se de historiska orsakerna som fortfarande påverkar oss. Hade befolkningsutvecklingen sett annorlunda ut annars, det är svårt att veta.

– Det stiftades också lagar redan i andra halvan av 1800-talet för att bromsa uppköpen, men de hade liten eller snarare motsatt verkan.

Skogsägare av olika schatteringar är med och finansierar boken, men du beskriver också fackliga strider, skotten i Ådalen och den relativt sett låga fackliga anslutningsgraden i skogen?

– Jag har försökt balansera min skildring eftersom bilden har så många delar.

Vad gäller skogens framtidsutsikter är Anna Stjernström optimistisk både för länet och näringens del, hon vill fokusera på möjligheterna:

– Skogen är en enorm resurs och jag tror snarast att den kan spela ännu större roll för Jämtlands utveckling i framtiden, redan i dag ger bioenergi ur skogen lika mycket energi som kärnkraftverken i Oskarshamn producerar.

Men räcker skogen till? Det har alltid funnits varningar om överuttag, att man brandskattar de svenska skogarna?

– Den diskussionen är definitivt inte ny, men skogen räcker, tillväxten är större än uttaget också om man räknar in viltskador och insektsangrepp.

– Möjligen kan jag bli oroad ibland när jag rör mig i skogen och ser områden som inte hålls i stånd, där det behövs väsentligt mer skogsvård för att skogen ska må bra. Det är möjligen ett problem.

Du är mycket till skogs själv?

– Ja, den finns nära mig och jag har valt att bo i Sikås där jag har närhet till skogen.

Avverkar du själv och jagar du?

– Jag jagar inte, men brukar följa med min sambo på jakt ibland. Och jag kan röja skog om det behövs, dessutom plockar jag gärna bär, alla sorter, säger Anna och ler.