Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är det synd om politikerna i Östersund?

Nu har de förtroendevalda ord­förandena i Östersunds kommun gått ut för att påminna medborgarna om den utsatta situationen de befinner sig i. Vi måste vara snälla för annars sätter vi demokratin i gungning.

Annons

Sitter man som folkvald så har man också ansvar över mer än bara sin egen person.

Jag ska därför räkna upp en del händelser som ligger till grund för den aggressiva debatt som förekommer:

AnnSofie Anderssons (S) mejlväxling med Daniel Kindberg.

Nekad ersättning för otjänligt vatten som tillkom under cryptosporidiumskandalen.

Arkivering av inkomna handlingar.

Okunskapen om hur en upphandling ska utföras, med ett skadestånd på 1,5 miljoner kronor.

Hanteringen av hela Stadsdel Norr.

Uttrycket att Jämtkraft AB inte ska vara ett elbolag med lågt kilowattpris.

Arenans upphandling som helt gynnat Peab.

Markberedning för arenan startas innan beslutet har vunnit laga kraft.

Robert Uittos (S) kamp att sammanföra sjukvården till en storregion, och med ett beslut som ligger långt ifrån någon demokrati.

Jens Nilssons (S) uttalande om att han var så ointressant på arbetsmarknaden att han var tvungen att få 33 000 kronor per månad av kommuninvånarnas skattemedel.

Tidigare kommunalrådet/oppositionsrådet Per Söderberg (C) som inte fick någon förfrågan om ett nytt arbete.

En stor del av missnöjet torde också härröra från det löneläge som politikerna har tillskansat sig genom åren och deras egna fallskärmar. Så som de nio ordförandena uttrycker det, så blir svaret, som man bäddar får man ligga.

Nej, det är inte synd om politikerna i Östersund.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons