Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är män ett potentiellt hot?

Båda könen kan vara med och jobba på sitt beteende för att motarbeta bilden av att alla män i det offentliga rummet är potentiella säkerhetsrisker.

Annons

Ett kompisgäng är ute och har en trevlig kväll, timmen blir sen och folk börjar röra sig hemåt. Men några personer känner att de vill fortsätta samtalet över en whiskey hemma hos någon av dem ett tag till. Som kvinna, ska man förhålla sig mer försiktig till en sådan inbjudan om den kommer ifrån en man?

Som kvinna är det inte helt lätt att svara på den frågan. Man lämnar ju inte en cykel olåst om man inte vill att den ska bli stulen är en vanlig jämförelse folk gör när de talar om hur kvinnor bör göra sin riskkalkyl vid socialt umgänge med män. Man får ju inte vara naiv, man måste tänka sig för. Män kan ju vara farliga, umgås inte med dem ensam!

Den som tillbringar tid på internetforum och social medier har säkert hört uttrycket: Inte alla män! En kvinna säger något generaliserande och svepande om hur män är eller vad män gör, ett helt gäng pojkar och män blir genast kränkta och förolämpade och tycker hon drar alla över en kam att det är elakt att generalisera.

De här olika budskapen är inte lätta att manövrera mellan. Å ena sidan varnas kvinnor ständigt för hur farliga män kan vara. Medier, film och böcker är fulla med beskrivningar av hur kvinnor utsätts för våldtäkter och mord. Vi älskar hårresande deckarhistorier med bestialiskt kvinnovåld. I debatten och i fikarummet talar vi om att man ska ju inte följa med okända män hem ändå. Kvinnor uppmanas hela tiden att se den manliga närvaron som hotfull.

Å andra sidan anses det elakt att säga något som kan tolkas som alla män är våldtäktsmän för då är man generaliserande. Sådana påståenden ger som mer regel än undantag arga svar. Alltså ska kvinnor vara rädda för män, men det får inte sägas högt för då är de taskiga.

Det går mycket väl att ignorera den bild vi alla matas med via medier och kultur av män som potentiella hot. Men det krävs aktiva val och aktivt värderingsarbete hos båda könen.

I manliga sociala sammanhang kan deltagarna sluta köpa bilden av sig själva som fysiskt hotfulla. Sluta stödja språk och beteenden som går ut på att dominera. I kvinnliga sociala sammanhang kan det handla om att inte automatiskt se sig själva som svagare och mindre. Att uppmuntra varandra att ta mer initiativ och kommunicera rakare.

Majoriteten av oss vill ju trots allt inte tvingas se hälften av våra vänner, kollegor och bekanta som potentiellt mer farliga än den andra hälften, enbart på grund av deras kön. Därför behöver vi både ifrågasätta den verklighetsbeskrivningen och motarbeta när människor bekräftar den med sitt beteende.

Annons