Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nolervik: Nu blir Stora helvetet rena paradiset

Stora helvetet ska bli ett paradis för 120 miljoner kronor.
Ny bro, nytt spår och elektrifiering av banan.
Allt ska vara klart till alpina VM i Åre vintern 2019.

Annons

På väg mot Stora helvetet en vacker septemberdag. Byggledarna Måns Edvardsson och Madelene Jonsson ska inspektera dagens arbete.

Det är långt ifrån ett helvete.

Det är inte ens ett mindre helvete.

Det är ett paradis.

Stora Helvetet är ett paradis. Jo, så är det.

Den här septemberdagen fläktar en skön bris från väster, från Taveldalen på den norska sidan, det prasslar i de gulröda asplöven och solen skiner på grävmaskinisten Hans Johansson, som sitter i dörröppningen till sin gigantiska grävmaskin på toppen av en spränghög och andas höstluft.

Han är egentligen pensionär, men blev rastlös och tog på sig jobb igen. Han säger att det är som en livsstil.

– Jag ryckte ut från lumpen en förmiddag 1970, och på eftermiddagen hade jag jobb och sedan dess har jag jobbat. Det här är ett speciellt yrke, som jag tycker om.

Hans Johansson trivs med sitt.

Bakom honom står granskogen hög. Träden växer rakt upp ur ravinen. Det går nästan snudda grantopparna med händerna. De skymmer lite av utsikten mot dalen flera kilometer ned.

Vi har precis kommit upp till toppen av Stora helvetet. Det är jag och mina ledsagare Måns Edvardsson och Madelene Jonsson. Vi ser ut lite som astronauter i våra gula västar och hjälmar mot den karga sprängstensfyllda miljön. Som signalkräftor mot en grå bakgrund.

Det är vackert.

Vägen upp till Hans och hans grävmaskin kantas av skiffer som sprängts fram ur berget och vi passerar sprängaren Åke Jansson. På mitt lite naiva journalistiska sätt ropar jag till honom:

– Är du rädd?

Nutidens rallare, sprängaren Åke Jansson, iordningställer en salva.

– Nejdå, nejdå, jag har laddat några gånger, jag är van, svarar han och skrattar.

Han berättar att han tillhör ett företag från Umeå som är expert på bergsteknik och att han ursprungligen är hälsing och kommer från Söderhamn.

– Och nu bor vi här tills arbetet är klart. Vi är lite av nutidens rallare, säger han.

Han stoppar ned tändtrådar i borrhålen och berättar att de ligger på flera meters djup.

– Hur långt säkerhetsavstånd är det, undrar jag.

– Som bort till grävaren ungefär. Vi har ju täckt över allt med mattor, så det är ingen risk att träffas, säger Åke Jansson.

För att borra hålen där sprängladdningarna ska sitta har de en speciell borrmaskin.

Hans Johansson sitter i sin grävare och tar det lite lugnt. Han har hittills mest täckt av stora ytor så att berget ska komma i dagen. Ett precisionsjobb som bara de allra mest rutinerade maskinisterna klarar av. Snart är det dags för honom att rycka in när den nya laddningen ska täckas med mattor.

– Vi hinner spränga en gång till nu, berättar Åke.

Sprängskrotet hamnar sedan som fyllnadsmaterial till den serviceväg som samtidigt är under uppbyggnad. Den sträcker sig ned från E 14 och några hundra meter upp till den plats där det östra landfästet för den nya bron ska byggas.

För det är vad som pågår i Stora helvetet från och med i höst och ett par år framöver. En ny järnvägsbro ska byggas över den djupa ravin som under så många decennier har ansetts som en riskfaktor. Den gamla banken har stått sig sedan den byggdes 1877 då järnvägen västerut kom till.

De rallare som då, säkert flera hundra, byggde järnvägen, gjorde det under bristfällig säkerhet och eländiga förhållanden.

Det var då de myntade uttrycket "Stora helvetet".

SE BILD: Gränstunneln/Stora helvetet väster om Storlien

SE BILD: Gränsen vid Stora helvetet från förrförra sekelskiftet

I dag är det inte förenat med samma svårigheter. Även om det är svårtillgängligt och en eländig terräng att bemästra är det med dagens teknik möjligt att bygga en bro med stor säkerhet över ravinen som är 25 meter djup.

Måns Edvardsson och Medelene Jonsson är nöjda med arbetet så här långt.

Madelene Jonsson och Måns Edvardsson guidar runt och berättar att allt efter byggtiden kommer att återställas. det enda som blir kvar är ett par av servicevägarna, men i övrigt fylls det igen.

– Här kommer det att vara ett landfäste för bron och den kommer att byggas utanför den befintliga banken och sedan kommer spåret att dras över bron och rakare än vad det är i dag. Det nya kommer inte att kurva lika mycket, berättar Måns.

– Landfästet blir här, och sedan blir det tre höga pelare och ett landfäste till längre bort på andra sidan ravinen. Högsta pelaren i djupaste delen av ravinen blir över 20 meter hög. Och den ska upp i samma höjd som befintligt spår, säger Medelene.

Stora sprängmattor av gummi läggs över laddningarna.

Projektledare för hela bygget är Trafikverkets Sven-Olof Bergqvist. Han var inte med på visningen, men svarade i mobiletelefonen.

– Det första vi gör när det sedan är dags för bron är att vi förstärker den befintliga banken, som kommer att finnas kvar under tiden som bron byggs. Trafiken ska kunna gå som vanligt under tiden.

Det är alltså det första som sker rent byggmässigt.

– Sedan räknar vi med att börja med brostöden senare i höst. Det blir totalt fyra brostöd, eller betongpelare på gjutna fundament som ska ner stabilt i marken.

– Solen skiner, utsikten är fin och allt rullar på. Nej, nåt stort helvete har det då inte varit så här långt, berättar Åke Jansson, sprängare.

Han berättar också att Trafikverket köpt projekteringen och byggandet av bron i ett paket, där företaget Veidekke både konstruerar och bygger bron.

– Det blir alltså en så kallad totalentreprenad där samma firma gör allt. Totala kostnaden för färdig bro, plus det järnvägstekniska och elektrifiering av banan fram till gränsen blir 120 miljoner, berättar han.

Fram till bygget har man också arbetat med en så kallad järnvägsplan, som innebär att man gjort miljökonsekvensbeskrivningar och provtagningar. Det är bland annat länsstyrelsen som bedömer om det kan bli någon miljöpåverkan under bygget.

– Vi har tagit fram allt i vår plan i samråd med privatpersoner, länsstyrelse och andra intressenter och vi har redovisat hur vi jobbat, och på så sätt har vi fått laga kraft för vår järnvägsplan.

Vilka miljöhänsyn finns att ta i just det här fallet?

– Vi har ju en bäck, Örabäcken, som rinner genom den befintliga banken, och det är en sådan sak som gör att vi måste vara extra försiktiga. Dessutom finns det på en del träd sällsynta lavar som vi också måste ta hänsyn till. Vi har exempelvis märkt upp vilka träd det handlar om. I Sverige är vi ganska hårt styrda när det gäller de här frågorna, och det tycker jag är bra, säger Sven-Olof Bergqvist.

Han berättar också att delar av den gamla banan och banken och miljöerna kring den ska finnas kvar för eftervärlden.

– Vi kommer att sopa bort mycket av spåren efter det gamla, men man kommer att kunna se var den har funnits och var den har gått. Det är ett önskemål från länsstyrelsen, att bevara historien. Vi kommer att spara det som bedöms säkert att spara.

Invigningen av nya bron kommer att ske någon gång i årsskiftet mellan 2018-2019. Det är på någon vecka när exakt 300 år sedan den svenska karolinerarmén kom tillbaka över gränsfjällen efter det misslyckade angreppet mot Trondheim.

– Det är meningen att tågen ska rulla till alpina VM som avgörs i februari, mars någon gång, säger Madelene Jonsson när vi tar oss ned från Stora helvetet denna paradislika septemberdag.

Läser du ofta nyheter i din mobiltelefon? Ladda ner ÖP:s app här, till Iphone eller till Android!Länk till ÖP:s iPhone-app: https://goo.gl/QSzSm8

Länk till ÖP:s Android-app: https://goo.gl/usRKZl

Mer läsning