Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Året som rivstartade och slutade på topp

Året då väl ingenting hände. Året då egentligen ändå ganska mycket ägde rum.

Annons

Det var ett år utan de stora omvälvande händelserna. Men det var samtidigt ett år som inleddes på ett strålande sätt och som avslutades på ett nästan lika fint sätt. Precis så här var det…här är årets:

Starkaste utställning: Anna Odell på Jamtli. En utställning som äntligen fick bli av och som bjöd på djupt berörande konst. Från utgångspunkten i det djupt personliga förmår Anna Odell skapa något speciellt. Det visade inte minst senhöstens bästa svenska film "Återträffen".

Mest samhällskritiska: Den samiske konstnären Anders Sunna skapar politisk konst utan skyddsnät. Han visade det på Gaaltije i början av året och han visar det på Jamtli just nu. Viktig, sylvass, elak och ändå med det konstnärliga perspektivet intakt.

Svängigaste: Den amerikanske konstnären Jimmy Herciuk visade hos Lars Bolin Gallery i våras ett skönt ohämmat måleri med rötterna i street och undergroundserier som ofta avbildade musikens storheter inom rock, country och reggae.

Bästa på Yran: Sofia Jannok sjöng sånger på nordsamiska som jag inte förstod ett ord av men som jag kände varenda stavelse i. Pernilla Andersson var äntligen i Östersund och bjöd på sig själv opretentiöst och rörande. The Mercy Brothers från amerikanska sydstaterna bjöd på Holy Ghost Power och sånger om gud och djävulen, musik som grep tag i oss alla som var där.

Förtrollning: Näcken och skogsrået visade sig vara en förtrollande samlingsutställning hos Hackås Maskin & Kultur i somras. Alla, från unga lovande Alva Willemark till rutinerade Elisabeth Gothe, bjöd på egna verk inom temat.

Fackbok: Fredrik Alverlands "Viddernas landskap på vita duken" är värd alla lokala kulturpriser som kan finnas. Ett mästerligt detektivarbete har blivit mycket underhållande läsning, mycket snygg layout, full av unika bilder och hittills okända fakta om allt inom film som har anknytning till länet.

Fråga: Skulle Alice Cooper få någon orm eller inte till föreställningen på Storsjöyran. En orm uteblev på grund av massmedias uppmärksamhet. Men en annan orm ville vara med på bild, kom, sågs och slingrade och Alice levererade.

Besvikelse: Jag tyckte att Nationalmuseums utställning "De fyra årstiderna" var så bra och var så glad att så mycket bra svensk sekelskifteskonst skulle visas i Östersund. Men när utställningen väl visades fanns väldigt lite av praktverken från Nationalmuseum med. Jamtlis och Konstföreningens egna samlingar räddade helheten. Men varför var Nationalmuseum så snåla den här gången?

Mest välbesökta: Den mest besökta utställning Östersunds Konstklubb någonsin ordnat var jubileumsutställningen med Kerstin Öhlin-Leijonklous silversmide som visades på Ahlbergshallen. Smycken från 50 års skapande. Snygg utställning på alla sätt.

Bildpoesi: Jan Anders Jatte Erikssons storslagna måleri innehåller ett poetiskt berättande om den lilla människan i den stora världen. I färger, perspektiv och motiv förmår han greppa delar av livet stora frågor. Utställningen på Galleri Remi var så fin.

Hjältar: Helt plötsligt fanns de där allihop. Min ungdoms hjältar från sporten, musiken, teaterns, litteraturens, konstens och filmens värld. När fotografen och galleriägaren Lennart Jonasson plockade ur arkiven till sin egen jubileumsutställning på Galleri Mono fanns där ett persongalleri som få andra fotografer kan mäta sig med.

Men vad säger dom: Östersunds kommunpolitiker har under året kommit med det ena uttalandet konstigare än det andra om kultur och kulturhus och framtiden. Men handling säger mer än ord – och handling har vi inte sett röken av…

Överraskning: Under flera år har Hans Kvam varit länets mest digitala konstnär, både i egna utställningar och i den återkommande konstvideofestival han ordnat. Men så i höstas bjöd han in till Galleri S och en utställning med enbart måleri. Och det var så genomtänkt, så fascinerande och så bra.

Starstruck: När Pattie Boyd visade sina fotografier hos Lars Bolin Gallery i somras var det många som blev knäsvaga när de träffade kvinnan som inspirerat till tre av världshistoriens bästa låtar; Beatles "Something", Derek & The Dominos "Layla" och Eric Claptons "Wonderful Tonight". Några fina och många unika foton visade hon också.

Falskaste: Uppdrag Gransknings två program om skojeriet inom konstvärlden var viktiga. Och det är synd om Bengt Lindströms minne som skall solkas av så många giriga personer. Men jag vill inte tro att någon seriös konstälskare skulle slänga upp mängder av tusenlappar till en person som kallar sig Alaska-Håkan och har konsten i en stökig vagn mitt i skogen…Men jakten på goda investeringar förblindar den bäste…

Lokala musikhopp för framtiden: Lumberjack & The Suits, Andréa Lundquist, Joel Wulff, Mobiedick och State Of Mud

Knepigaste: Estrad Norr beslutade helt plötsligt att ställa in alla utbetalningar till länets ideella föreningar som ordnar konserter inom projektet Hörbart. Det gjorde de för att själva lägga vantarna på pengarna till sina egna arrangemang. Tycker verkligen Regionförbundet att det är så man ska belöna hårt ideellt arbetande föreningar; som ofta gör så mycket mer för den lokala kulturen än vad Estrad Norr gör? Dessutom skyller man på att Umeå är kulturhuvudstad…?

Hårdkokta: Med "Den som väntar på något gott, sade Pete Morgan" skriver Bengt Ola Mattsson hårdare än de hårdaste.

Tråkigaste: Östersunds kommun, som vill vara känd som Vinterstaden, beslutar att inte genomföra Vinterfestivalen våren 2014. Vinterfestivalen var Vinterstadens kulturella toppinslag. Om till exempel Estrad Norr, se ovan, stöttat lokala föreningar hade säkert festivalen kunnat ordnas inom befintliga ekonomiska ramar. Men en inställd festival brukar ha svårt att komma tillbaka. Mycket synd!

Rundresa: KulTur ordnades även 2013. Färre kommuner var med. Och tidpunkten mitt mellan vinter och sommar, med ofta dåliga vägar, är kanske inte rätt. Men idén med många medverkande konstnärer och konsthantverkare länet runt är så god att jag hoppas den fortsätter.

Historieförfalskning: Rummen på Verkö Slott hade förut namn efter personer som funnits på ön och varit verksamma där. Nu är rummen helt plötsligt omdöpt till namn med anknytning till Winston Churchill. Vad Churchill har med Verkön att göra kan man undra? Men allt är möjligt i den kommunala hanteringen av Verkön och Thomée. Fortsättning lär följa…

Debut: "Då tänker jag på Sigrid", med sin första roman gjorde Elin Olofsson mycket välförtjänst stor succé. Hyllad av kritiker och på biblioteks- och försäljningslistor.

Uppstickare: Urbn Arts och Tullgatan 6 är två ställen som under året vågat bjuda på sådant som ingen annan bjuder på. Urbn Arts Henke Ljusberg gav också ut boken Fagert är landet som samlar foton av graffiti från Jämtlands län. På Tullgatan 6 visar man just nu en liten utställning med aktuella svenska serietecknare.

Roligaste utställning: I somras i Rissna hade Gustav Kape Lindqvist och hans Galleri @tlantis ordnat konstutställning, konserter och olika aktiviteter. En liten fin kulturfestival mitt ute på landet runt några öde järnvägsvagnar. Dessutom var vädermakterna med.

Skratt: Robert Nyberg var tillbaka hos Lars Bolin Gallery med sina sylvassa teckningar över tillståndet i Sverige 2013.