Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arwidson: "Kritiken känns spretig"

Ingemar Arwidson tacklar smällen från sina styrelsekollegor så här:
– Jobbigast är att den kommer inifrån. Det blir konstigt, säger han.

Annons

Förbundets generalsekreterare har tagit del av brevet och säger att "kritiken känns spretig" eftersom brevskrivarna har "hakat på flera frågor".

– Den stora punkten i brevet är utvecklingslaget, men det visste vi redan innan. Det tog vi till oss innan. Där har vi gjort åtgärder. Vi kommer att tillsätta en tjänst på J-landslaget.

Vad säger du om påståendet att "missnöjet nått en kritisk nivå"?

– Det låter väldigt allvarligt. Vi försöker hantera det på ett rätt sätt. Annars tycker jag nog att styrkan i kritiken kan diskuteras. Dessutom tycker jag att kritiken är överspelad. Vi hade till exempel ett mycket bra styrelsemöte i lördags.

Hur reagerade du när brevet kom?

– Jag blev förvånad eftersom de här personerna själva sitter i styrelsen. Jag var tvungen att kontakta Helena, men hon berättade hon inte alls står bakom allt som står i brevet. Det var egentligen bara det där med utvecklingslaget.

Pär Wikström vill inte att längdåkare ska ha någon "gräddfil" in i A-landslaget. Där får han dock inte medhåll.

– Vi kan inte lägga någon reglering på längdåkarna. Vi måste ha rätt att satsa på dem. Dessutom har vi flera lyckade exempel i Magdalena Forsberg, Björn Ferry och Anna Carin Zidek som bytt från längdskidor.

Ingemar Arwidson köper heller inte påståendet att det finns en otrygghet i landslaget.

– Om det betyder att du inte alltid är med i landslaget då har vi olika syn. Vi känner att vi måste göra förändringar när vi trots flera års satsningar på vissa åkare ändå ser att utvecklingskurvan flackar ut.

Brevställarnas önskemål om att tillsätta en större uttagningskommitté nobbas också. Den uppgiften ska ligga kvar hos landslagsledningen

Skidskytteförbundets känsliga ekonomiska läge spelar in för den totala situationen. Publikbortfallet vid förra vinterns världscup i Östersund innebar att förbundet tappade 1.5 miljoner kronor i intäkter.

– Världscupen är otroligt viktigt. De pengarna går rätt ned i verksamheten. När vi upptäckte att vindarna blåste åt fel håll gjorde vi besparingar. Till exempel på IBU-cupen. Vi minimerade även deltagandet i avslutningen av världscupsäsongen.

– Det är lättare att göra besparingar på åkare över kort tid än att tvingas säga upp personal eftersom det finns uppsägningstider att ta hänsyn till.

Kan kritiken i brevet bero på att ni förbundet tvingats till tuffa beslut utifrån ekonomi och situation i herr- och damlaget?

– Ja, det tror jag. Vi har en ekonomisk realitet att ta hänsyn till. Det viktiga för mig är att jag har ett styrdokument som jag måste hålla mig till.

I sammanhanget vill Arwidson ändå påpeka en sak när det gäller volym och ekonomi.

– Vi har en väldigt omfattande landslagsverksamhet i förhållande till vår omsättning. Totalt har vi, inklusive alla gymnasium, över 15 ledare. Många andra länder har en mycket mer självfinansierad verksamhet.