Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Att ägarna tar ut vinster är självklart. Men visst finns det gränser. Det får inte gå ut över undervisningen."

John Bauergymnasiet i Östersund lockar många elever. Frisörprogrammet är populärt. Ishockey- och fotbollsinriktningarna är alltid fyllda.

Personalen jobbar hårt för att hålla nere kostnaderna.

Skolan är så effektiv att ägarna blivit mångmiljonärer. Inget fel i det, tycker lärarna. Många har själva varit företagare.

Men det finns gränser. Som när ägarna tar ut 100 miljoner i aktieutdelning fast skolan tidvis har inköpsstopp.

– Det känns inte bra, säger idrottsläraren Jerker Svensson.

Annons

"Den som vill tjäna pengar göre sig inte besvär att starta friskola", sade utbildningsminister Jan Björklund, FP, i förra valrörelsen.

Det var då det. Ingen påstår längre att det inte går att pressa stora vinster ur friskolor.

Svensk lag tillåter dessutom att vinsterna förs ut ur landet. Delar av den skolpeng som elevernas hemkommuner betalar hamnar hos danska investerare.

Tio år har gått sedan före detta yrkesofficeren Rune Tedfors startade det första John Bauergymnasiet hemma i Jönköping. Skolan hade 116 elever. När han sålde koncernen till det danska investmentbolaget Axcel i förfjol hade den 10 000 elever i 30 skolor.

Rune Tedfors är en välbärgad man idag. Grunden till rikedomen är den kommunala skolpengen. Friskolorna får i genomsnitt 80 000 kronor för varje elev från elevens hemkommun för att bekosta undervisningen.

Men långt ifrån allt går till skolorna. 190 miljoner gick tillbaka till John Bauerkoncernens ägare som aktieutdelning mellan 2005 och 2008.

Det stora klippet gjorde ägarna genom att bilda ett nytt moderbolag som köpte de fem dotterbolagen för 450 miljoner. Enkelt uttryckt sålde de skolorna till sig själva. På nästa uppslag kan ni läsa hur det gick till.

Dotterbolaget Novum, med säte i Sundsvall, har drivit sex John Bauergymnasier i Norrland, bland annat i Östersund. Förutom en mindre del som handlar om konsultverksamhet och vuxenutbildning kommer största delen av omsättningen från skolpengen.

2006 fick Novums sex huvudägare 100 miljoner i aktieutdelning.

Vad är det som gör de här skolorna så lönsamma?

ÖP besökte John Bauergymnasiet i Östersund för att ta reda på vad personalen och eleverna tycker.

Skolan har just haft Öppet hus för niorna när vi kommer. Gymnasievalet är viktigare än på länge. Kullarna minskar i Östersund, som överallt annars. Konkurrensen om eleverna är hård.

De flesta vi träffar ger samma bild: Det här är en bra skola med bra sammanhållning, engagerade lärare och fina lokaler.

I ett av klassrummen har Idrott och hälsa-programmet högläsning ur "The Hobbit". Jag frågar vad som skiljer John Bauer från andra skolor.

– Man får bättre kontakt med lärarna här. Det känns tryggare på något vis. Gemenskapen är bättre än på en stor skola, säger Angelica Bergstrand, som går fotbollsinriktningen.

Klasskompisen Marie Stridh håller med.

– Gemenskapen, tretimmarslektionerna och maten. Det är det bästa, säger hon.

Lärarna är bra och de tar sig tid att hjälpa alla. Vad de tycker om vinster till ägarna? Det har ingen funderat på. Varför skulle de? Det är väldigt långt till koncernkontoret i Jönköping.

Idrottsläraren Jerker Svensson skulle däremot vilja veta hur det går för koncernen. Särskilt som det då och då kommer order om inköpsstopp på skolan. Utan motivering.

– Det är väldigt toppstyrt, säger han. Vi får aldrig se några siffror. Det är svårt att få förståelse för ett inköpsstopp om man inte talar om vad det beror på.

Jag frågar vad han tycker om att Novum delade ut 100 miljoner till sina aktieägare för några år sedan.

– Det känns ju inte bra, säger han.

I lärarrummet kommer vi in på de stora överskotten. Vad är det som gör John Bauerskolan så kostnadseffektiv?

– De flesta av oss har varit entreprenörer, säger Janne Emriksson, lärare i företagsekonomi och Ung företagsamhet.

– Vi är inte vana att få en kasse med pengar att förbruka varje år. Vi är vana att bygga upp en vinst för att ha när det blir dåliga tider. Annars går vi i konkurs.

Fredrik Persson Wigdén, lärare i IT-relaterade ämnen, tror att personalkostnaderna är lägre på friskolor.

– När någon är sjuk så offrar vi vår planeringstid och går in och hjälper varandra. Därför har vi nästan aldrig några vikariekostnader.

Siffror från Skolverket bekräftar det han säger. John Bauer hade drygt två heltids lärartjänster färre per 100 elever än genomsnittet i landet förra läsåret. Det är också färre som har pedagogisk högskoleexamen här.

Att ägarna tar ut vinster är självklart, säger Fredrik Persson Wigdén. Ingen driver friskolor av välgörenhet. Men visst finns det gränser. Det får inte gå ut över undervisningen.

Kollegan Jerker Svensson tror att engagemanget är större på en friskola. Lärarna är mer aktiva i marknadsföringen och rekryteringen.

Arbetsmiljön är bra, men avtalen är sämre än i kommunala skolor, tycker han. Där har lärarna tio timmar fri planeringstid i veckan. På John Bauer är arbetstiden 8 till 17.

Mycket av den administration som ligger på tjänstemän i kommunerna sköter John Bauers lärare själva.

I höstas slog lärarfacket larm om att friskolornas vinstjakt leder till fler utbrända lärare.

– Det är helt orimligt att vinsterna går till att expandera utomlands i stället för att återinvesteras i bättre arbetsmiljö och undervisning, sa Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i en DN-intervju.

Det är klart att man helst vill att skolpengen ska gå till skolan, säger Janne Emriksson.

– Å andra sidan vet man inte om överskottet från den kommunala skolan går tillbaka till undervisningen heller.

Det svenska friskolan är unik. Sverige är enda landet i världen där privata företag får driva skolor med skattepengar och samtidigt ta ut vinster. Därför väckte det rabalder i norsk press när det blev känt att en av Novums största aktieägarna var norrman. Jan Ommundsen ägde en fjärdedel av aktierna i Novum samtidigt som han var chef för lärarutbildningen på Oslo universitet.

"Moraliskt förkastligt", tyckte ordföranden i norska Lärarförbundet.

I Sverige är alla politiska partier utom Vänsterpartiet för obegränsade friskolevinster. S-kongressen lade i höstas till en brasklapp: "...så länge det inte påverkar kvaliteten".

Flera länder sneglar på det svenska systemet. Men ingen vågar gå lika långt. Inte ens konservativa Tories i England.

I Sverige har ett fåtal stora koncerner skaffat sig kontroll över marknaden. Vinsterna betalar en snabb expansion utomlands.

Men det är ingen självklar exportvara. John Bauers grundare Rune Tedfors har gjort flera misslyckade försök att öppna skolor utomlands. I Norge blev det skandal efter avslöjanden om falsk marknadsföring och chefer som köpte tjänster av sig själva. När regeringen Stoltenberg förbjöd friskolor som inte var motiverade av religiösa skäl eller hade en särskild pedagogik blev det spiken i kistan.

Försöken att öppna skolor i Spanien slutade lika illa. Tedfors blev stämd på miljonbelopp av sina samarbetspartners som anklagade honom för att ha smitit från sina skulder.

De närmaste åren blir det strid på kniven om gymnasieeleverna. Elevkullarna i Sverige minskar med 100 000 elever sex år framåt.

I Östersund finns ungefär 700 niondeklassare. Det är vad de kommunala skolorna i Jämtlands gymnasieförbund kan ta emot. Sedan tillkommer friskolorna: John Bauer, Vittra, Östersunds gymnasium och Dille gymnasium.

– Det är jättebra för eleverna, säger Jerker Svensson. Men några av skolorna kommer att få problem.

 

 

Annons