Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att värna de utsatta

/
  • Flera av bilderna visar skadade djur, en svit visar grodor som utsatts för våld, möjligen som försöksdjur.
  • Hermodsson var tidig med att blanda in text i sina bilder.

Hon började teckna för 70 år sedan, kom in på Konstfack som 25-åring, var knuten till konstnärsgrupper som Metamorfos, kände tongivande författare och konstnärer och var tidigt profilerad feminist.

Annons

På lördagen öppnar en utställning med Elisabet Hermodsson, 86, på Galleri S i Östersund.

– Det är galleristen Rolf som gjort urvalet, jag har bara sett lokalen på skisser, men jag litar på honom. Han har valt både äldre och nyare verk, sånt jag arbetat med genom åren, berättar Hermodsson.

Sedan flera år är hennes arbetsutrymme nedsatt eftersom hon ägnar stor tid åt sin make sedan snart 60 år, konstnären Olof Hellström, som behöver mycket omvårdnad.

– Men jag står för allt som jag gjort genom åren, jag har inte ändrat mig, skrattar hon.

Elisabet Hermodsson är kanske mest känd för skivan "Disa Nilssons visor" från 1974, men det finns också en obruten linje av vetenskapskritik genom hennes konstnärskap.

– Jag läste filosofi i Uppsala på 50-talet, då Anders Wedberg var ledande för den analytiska skolan och jag reagerade starkt mot att deras världsuppfattning var den enda tankegång som tilläts, det var som en ogenomtränglig sanning.

I en uppsats kritiserade hon därför Galileo som representant för den vetenskap som i hennes ögon valt den teknokratiska väg som hon helt avvisar.

– Jag har inte ens skaffat mig en dator, det känns inte som att jag behöver någon, skrattar hon.

– Men förstå mig rätt, jag är inte emot maskiner som sådana, vi ska använda plogar, kvarnar och sånt, Men det är så lätt att tekniken tar överhand.

Hon kände sig utestängd av den rådande filosofiska skolan, men trivdes bättre hos Frankfurtskolan och även den svenske litteraturvetaren Kurt Aspelin:

– Han stödde mig, det betydde mycket.

Elisabet Hermodsson menar att människan missar en avgörande andlig dimension om vi blint bejakar vetenskapen och behandlar den som en ny religion.

Följaktligen har hon engagerat sig i religiösa frågeställningar och arbetat nära kyrkan i flera verk. Tidigt kom hon också att tidigt blanda uttryck som bildkonst och poesi.

– För mig är bilder som bokstäver, orden kommer ur bilderna och det vill jag arbeta med.

Tidigt inkluderade hon därför ordmassor i sina bilder, som ibland blir en sorts collage av citat, skissartade figurer och drömska figurer.

Utställningen i Östersund innefattar både oljemålningar, blyerts- och tuschteckningar och blandverk:

– Jag har använt de här uttrycken sedan 70-talet och utvecklat dem efterhand.

Hur skulle du själv säga att dina uttryck ändrats?

– Oj, det var en stor och svår fråga.

OK, men hur skulle du säga att du velat utveckla dina uttryck?

– Hm, det är nog som alltid, jag jobbar med samma frågor. Det började tidigt, jag upptäckte den finske poeten Gunnar Björling och blev inspirerad av hans dikter. Jag frågade om jag fick göra bilder till hans poesi och han tycket det verkade spännande.

Utställningen omfattar både nyare och äldre verk, från hela hennes produktion.

Rolf Anderzon har gjort urvalet:

– Jag har utgått från den bok av Thomas Millroth som nyligen utkommit, många av bilderna i boken finns hos oss och för mig han hor alltid värnat de svagaste och mest utsatta, det känns som en ovanligt rak linje genom hennes bildvärld.

Annons