Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Äventyrlig löfteskarusell bakom nya kulisser

Katarina II var en förväntansfull rysk Kejsarinna som 1787 tog tåget till Krim. Hon hade tagit del av en skrytsam rapportering från den lokala fursten Grigorij Potemkin. Han berättade om hur det nyligen erövrade området på kort tid förvandlats till ett ryskt paradis.

Annons

Men Potemkins skryt saknade täckning i verkligheten. Runt furstens mark rådde elände. Där fanns inget jordbruksmirakel. Människor svalt och fattigdom följde efter. För sminka fasaden inför det celebra besöket sägs det att Potemkin i list satte upp teaterdekor utefter kejsarinnans resväg för att dölja den bedrövliga situationen.

Potemkin blev också rikligt belönad för sina kulisser. I flera år var han Kejsarinnans favorit och älskare, smyckad av både medaljer och andra statusmarkerande krusiduller.

Potemkins vilseledande strategier, att föra människor bakom ljuset genom skönmålning gav upphov till uttrycket Potemkinkulisser.

En modern uppföljare till denna bluffscenografi är Magdalena Anderssons (S) finanspolitiska kulisser. Kännetecknas bäst genom en politiker som försöker svartmåla ett land i strid med verkligheten. I valet spreds myten om ett Sverige som höll på att störta samman. Socialdemokraterna varnade till och med för att Sverige går mot att bli ett nytt Grekland med sitt omdiskuterade ekonomiska kaos.

Men hjärntrusten skakar på huvudet. Skrattar till och med. Assar Lindbeck är professor i nationalekonomi. Han anses vara något av en institution inom svensk ekonomisk politik och har varit rådgivare åt både borgerliga och socialdemokratiska regeringar. Lindbeck menar att svartmålningen är att betrakta som humor.

Lindbeck har all anledning att skratta åt Magdalena Anderssons (S) kulisser. Sveriges ekonomi är väldigt stark och har högst sysselsättningsgrad i Europa. Efter åtta år med Alliansen minskade statsskulden från 45 till 40 procent av BNP. När statsskulden var som lägst med Anders Borg som finansminister låg den på 39 procent. Det senaste årets ökning från 39 till 40 procent av BNP är det Magdalena Andersson (S) reagerar på och nu motiverar att statsfinanserna är så svaga att överskottsmålet måste överges.

Samtidigt har utvecklingen sett radikalt annorlunda ut runt om i Europa. I Frankrike har statsskulden ökat från 63 till 93 procent av BNP. I Storbritannien är situationen ännu värre. Där har statsskulden ökat från 42 till 90 procent av BNP. Till och med i Tyskland har statsskulden ökat från 68 till 78 procent av BNP.

Sverige sticker ut som ett positivt och ledande exempel i Europa. Magdalena Anderssons (S) svartmålning av Sverige är därför inte bara djupt felaktig. Den är dessutom pinsam.

Överskottsmålet har varit vägledande i svensk finanspolitik sedan bankkrisen på 90-talet. Men målet överges nu för att ge 25 äventyrliga miljarder att finansiera den rödgröna löfteskarusellen med.