Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Avtalet om frihandel EU- USA kan ge C målchans i EU-valet

Det har hittills varit deprimerande tyst om EU-valet den 25 maj. Håller tystnaden i sig lär de flesta svenskar rösta med fötterna och ägna försommarsöndagen (som dessutom är Mors dag) åt angelägnare saker, som gräsklippning eller att fixa med båten.

Annons

2009 deltog 45 av de blågula väljarna i EU-valet, en betydande uppryckning jämfört med det tidigare valets dryga 37 procent. En del av ökningen kan möjligen förklaras av den oro som följde på den förödande finanskrisen året innan. Hursomhelst: Klart mindre än hälften av väljarna deltog vilket visar hur svagt intresset är för vad som händer i Strasbourg/Bryssel.

Även EU:s politiskt valda etablissemang har en irriterande ovana att mer eller uttalat lägga skulden för detta ointresse på medborgarna. Om bara latmaskarna gittat sätta sig in i hur EU fungerar hade intresset kommit som ett brev på posten, resonerar man. Värst på den vägen är folkpartisterna som fortfarande slåss för att införa euron i Sverige.

När, eller om, debatten inför EU-valet drar igång finns det en fråga som förtjänar att lyftas högt på dagordningen: den om ett frihandelsavtal mellan EU och USA.

Förhandlingarna om avtalet som fått arbetsnamnet TTIP - Transatlantic Trade & Investment Partnership, av svenska kritiker omdöpt till "tippen" - sker i total tysthet. Från början var tanken att ett färdigt avtal skulle undertecknas redan i år. Tanken var helt orealistisk och nu uppger handelsminister Ewa Björling att en överenskommelse kan bli klar tidigast i slutet av 2015.

Ewa Björling har gjort TTIP till sin egen baby. "Jag kommer att träffa handelsministrarna för en grupp av noga utvalda likasinnade länder med målet att bygga en frihandelskoalition för fullständig frihandel med USA" skrev hon i Dagens industri i december.

På hemmaplan har Ewa Björling och hennes själsfränder i Svenskt Näringsliv fått med LO på båten. LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson har varit i USA och agiterat för ett avtal bland sina skeptiska fackkompisar, och skrivit debattinlägg i amerikansk press tillsammans med f d Timbro- vd:n Maria Rankka.

När LO och Moderaterna finner varandra brukar det lukta unket av betong. Ewa Björling ser jordbruket "definitivt" som den stora knäckfrågan för ett avtal. Med tanke på att Moderaterna prioriterat lantbruket långt ned i källaren låter den formuleringen illavarslande för näringen.

Delar av TTIP, som införande av gemensamma standarder i industriproduktionen, är bara att bejaka. Men den gigantiska och alltför ofta närmast industriella amerikanska animalieproduktionen, som nu lobbar med näbbar och klor för att komma åt EU:s marknad, kan bli ett väldigt hot mot europeiskt lantbruk.

Hittills har bara Vänster- och Miljöpartiet sagt nej till TTIP. Centerkandidaterna har här ett gyllene tillfälle att profilera sig genom att distansera sig från Ewa Björlings linje. I USA har Teapartyts höger och demokraternas vänster börjat finna varandra i motståndet mot TTIP. Det länder till eftertanke.

Så ut på plan Kent Johansson, Kristina Yngwe, Fredrick Federley med flera - och berätta för svenska bönder vad ni anser om TTIP.