Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Barbro, 67, valde att börja jobba igen

Barbro ­Gidlund blev pensionär ­redan som 63-åring. Men fyra år senare är hon ­tillbaka på sitt ­gamla jobb.
– Jag hade inte en tanke på att börja jobba igen, säger hon.

Annons

När Barbro Gidlunds make Mats Gidlund gick i pension 2010 bestämde hon sig för att också sluta jobba.

– Jag tänkte att "Herregud vad skönt". Och jag har inte haft en tanke på jobb sedan dess, säger Barbro, som var 63 år då.

Men i augusti förra året fick hon ett telefonsamtal från Arbetsmarknadsenheten på Östersunds kommun, som erbjöd henne ett arbete som etableringskoordinator.

– Då blev jag lite småtaggad på att jobba igen, och givetvis lite smickrad av att få frågan, säger hon.

Hon tackade ja och nu i januari har börjat arbeta igen på deltid. Jobbet hon erbjöds är samma som innan hon gick i pension. Det enda som skiljer är titeln, som tidigare var praktiksamordnare.

– Jag jobbar med att hjälpa flyktingar att hitta praktikplatser. Och än så länge känns det jättekul och jag ångrar mig inte, samtidigt som jag egentligen inte saknat jobbet, säger Barbro Gidlund.

Den pension hon hade var inte stor, men tillräcklig för att hon skulle klara sig.

– Det är ju alltid bra att tjäna lite extra pengar så att man kan göra fler roliga saker, säger hon, samtidigt som hon påpekar att det ekonomiska inte var huvudanledningen till att hon började jobba igen.

– Egentligen tycker jag nog att pensionsåldern borde sänkas, för att ge plats åt de som behöver jobb, som ungdomar och flyktingar. Men nu kanske jag kan bli mentor åt någon yngre som kan ta över efter mig.

Barbro Gidlund kände inte någon oro när hon gick i pension för fyra år sedan. Hon hade aldrig några problem att få dagarna att gå och hade meningsfulla saker att göra.

Att allt fler äldre vill fortsätta att jobba tror Barbro delvis kan bero på att många har svårt att tänka sig att vara hemma och att omställningen kan kännas för stor.

– Många kanske inte vet vad de ska göra när de inte har ett jobb och man tappar en stor social kontakt. Många kanske inte har haft så mycket annat förutom jobbet, säger hon.

När hon ser på sina vänner så har hon märkt av en skillnad mellan män och kvinnor.

– Jag tror att det kan vara svårare för män, att de har svårare att ta för sig saker och att de kanske inte lika ofta har egna intressen de vill ägna sig åt. Av de jag känner är det kvinnorna som haft lättast att gå i pension.

För Barbro Gidlund är nu planen att jobba året ut.