Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Barnprogram – i sockrets namn

Ibland verkar godis räknas till de mänskliga rättigheterna.

Annons

 För säg den barntillställning som går att genomföra utan något sockrat inslag, även på förskolor ingår tyvärr ofta godis och dylikt i det som räknas som normalt. Är det då underligt att barn i Sverige lever ohälsosamt på näringsfattig och sockerstinn kost?

Världshälsoorganisationen, WHO, gjorde i början på mars en ganska skarp anmärkning mot socker och pekade då ut socker som den nya tobaken i det globala folkhälsoarbetet. Det här behöver därför bli till en ny ansats där Sverige på allvar börjar kämpa mot sockerkonsumtionen. De negativa hälsoaspekterna är så pass allvarliga vid sockerkonsumtion i allt för stora mängder.

Däremot kan det bli svårare att som konsument hålla reda på exakt hur mycket socker den egna kosten innehåller. WHO vill att andelen socker i vår dagliga kost ska utgöra maximalt 5 procent, och här börjar också det lite mer komplicerade för oss konsumenter.

Socker i kost består inte alltid av raffinerat socker, det finns olika sockerarter och även frukt innehåller fruktos som även måste räknas med i dessa 5 procent.

Men det som ändå borde gå att hålla med om relativt enkelt är att viss typ av kost bör hållas på så låga nivåer, eller uteslutas helt, när det gäller barn.

Att barn exponeras för näringsfattig och sockerrik kost är något som Steingerdur Olafsdottir vid Göteborgs Universitet nyligen undersökt i en avhandling.

Olafsdottir valde bland annat att lägga fokus på förekomsten av mat i barnprogrammet Bolibompa i SVT. Det Olafsdottir kom fram till var att både hälsosam och mindre hälsosam mat användes i programmet. Dock märktes det att de svenskproducerade delarna av barnprogrammet ofta visade mer av de nyttigare kostalternativen. De utlandsproducerade hade mer fokus på energirika och näringsfattiga kostinslag.

För att komma fram till resultatet analyserades omkring 25 timmar av programinnehåll under en fem månader lång period där det förekom mat och dryck. Förutom detta så analyserades även de olika sammanhangen där mat visades.

En ibland förbisedd, men ytterst viktig del av barns vardag, är exponeringen för reklam. Detta tar också studien upp och kan visa på att det finns tydliga samband mellan hur små barn tar del av reklam och hur detta påverkar deras matvanor och i sin tur vikt. Det framgår hur viktigt det är att styra upp barns tv-tittande eftersom detta avgör exempelvis hur mycket sockrade drycker de konsumerar.

Tiden framför tv:n eller surfplattan består inte sällan av en ganska stor del reklam, och barn som får kolla på reklam obegränsat får förändrade konsumtionsmönster gällande mat och dryck. Reklam är i stor del inriktad på mat och dryck så detta är också förståeligt.

Förutom dessa mindre hälsosamma kostaspekter är det även viktigt som förälder att kontrollera vad barnen ser på eftersom mycket inte är lämpat för barns outvecklade hjärnor, barn under tre år finns det dessutom forskning kring att de inte ens ska se på tv eller liknande eftersom deras hjärnor kan ta skada av det.

Med dubbelt så stor sannolikhet att barn dricker sötade drycker regelbundet jämfört med barn vars föräldrar tillämpar mer begränsning, så är det också viktigt att inte alltid utgå från att barnprogram är harmlösa bara för att de kallas just för barnprogram.

Kampen mot barns ohälsa börjar i de egna hemmen. Ger vi barn kunskap om vad bra kost kan bestå av och även ser till att begränsa deras exponering för reklam så är mer än halva slaget mot barns ohälsa garanterat vunnet.

Annons