Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bättre att spara pengarna i banken än i madrassen

Annons

Svenska folket sparar. Trots låga sparräntor hos bankerna fortsätter vi med att spara där. Men vi sparar också i fonder. Totalt uppgick nettosparandet i fonder till 11,1 miljarder kronor i januari enligt statistik från Fondbolagens förening.

Inte sedan finanskrisen 2008 har vi varit så flitiga sparare. Och för det mesta är det tryggt att spara. När det svenska banksystemet skakade hösten 1992 och det rådde stor osäkerhet på den svenska finansmarknaden tvingades svenska staten införa en allmän statlig bankgaranti för att säkra det svenska betalningssystemet.

Sedan dess har systemet förändrats och gemensamma reglar har även skapats via EU. I dag finns en insättningsgaranti som skyddar insatta pengar på banker och andra finansföretag på upp till 100 000 euro per kund och institut.

Men kunskapen om insättningsgarantin inte tillräckligt bra menar Riksgälden som låtit undersöka kunskaperna. Bara hälften av svenskarna känner spontant till att det finns något skydd för insatta pengar på banker och andra finansföretag. I åldersgruppen 15 till 29 år känner 23 procent till detta, medan nästan hälften är säkra på att det inte finns något skydd.

Nu är det senare kanske inte så konstigt eftersom storspararna sannolikt inte återfinns i den åldersgruppen. Och man kan nog misstänka att storspararna i gemen är mer kunniga om vad som gäller för deras sparade pengar.

Trots det händer det att mindre seriösa företag lyckas locka sparare genom att erbjuda höga sparräntor. I höstas rapporterade SVT:s konsumentprogram Plus om att 1 200 personer sparat 35 miljoner kronor hos ett inlåningsföretag, pengar som de inte fått ut eftersom företaget hamnat på obestånd och stod under rekonstruktion. Företaget saknade insättargaranti, men på sin hemsida skrev man att Finansinspektionen godkänt verksamheten. Att ett företag är registrerat hos Finansinspektionen betyder inte automatiskt att det också står under inspektionens tillsyn.

Att ta reda på om ett kreditinstitut omfattas av insättargarantin är ganska enkelt. På Riksgäldens hemsida kan man enkelt söka upp både institut och vilka sparformer som omfattas av insättargarantin. Men också Finansinspektionen ska bli bättre på konsumentfrågor och inrättar från 1 april ett nytt verksamhetsområde, Konsumentskydd. När såväl alliansen som (S) talar om behovet av ordning och reda i statsfinanserna är kanske inte risken för finansiell oro stor. Men finanskrisen 2008 kom utifrån.

Trots det påverkades i hög grad också Sverige. Därför är det viktigt, menar Riksgälden, att spararna vet vad som gäller.

"Vi ser att det finns ett behov av att höja kunskapsnivån", säger Daniel Barr, chef för Riksgäldens avdelning Finansiell stabilitet och konsumentskydd i ett pressmeddelande.

Självklar har bankerna och finansföretagen själva ett ansvar att informera om insättningsgarantin. Inte minst av rent egoistiska anledningar. Eftersom man nästan inte konkurrerar med höga inlåningsräntor borde man åtminstone konkurrera med att berätta vilken säkerhet man har för spararnas pengar. Inte minst borde man bli bättre på att berätta vad som gäller för fondsparande.

En sak är ändå säker. Banken ger trots allt bättre ränta – om än knal – men framförallt bättre säkerhet än madrassen.

Bild 1