Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bättre tider i bärskogen ger färre skandaler

Årets bärplockare från Thailand sprider ut sig i skogarna. Än har inga klagomål hörts på branschen. De nya reglerna har börjat ge ­resultat. Också på oväntade sätt.

– Jag måste vara mer observant på att få in bären, säger uppköp­aren Ulf Eliasson.

Klockan är 19.00 och första minibussen av tio har just kört in på uppfarten framför den stora grå gamla skolan i Hammerdal. Här bor under två månader 78 thailändare. 74 plockare, två kokerskor, en bilmekaniker och en platschef. Bilmekanikern behövs. Bussen har kört sönder avgasröret på de gropiga skogsbilvägarna.

Stora välfyllda rissäckar, till brädden fyllda med blåbär, lastas ur. Det är dagens skörd. Några av plockarna ser ut att vara insmorda med blåbär. Ulf Eliasson suckar över säckarna. Det är egentligen illa. Bären ska inte packas tätt, de borde ligga luftigt från början för att senare köras till frysen i Stöde.

Men hur förklarar man det med de språkproblem som råder? Och bärlådor är skrymmande.

– Jag skulle egentligen ha köpt släpvagnar med kåpa, kanske i framtiden, säger han.

Ekonomin i bärbranschen har förändrats sedan skandalåret 2010, när hundratals män från Bangladesh trängdes i utdömda hus i Bräcke, utan utlovade löner, värme och mat. Bräcke var inte enda orten som gav branschen skamfilat rykte. Andra orter blev lika ökända när företag gick i konkurs och lämnade hitlockade, ofta skuldsatta, plockare utan lön.

Sedan dess gäller kollektivavtal med Kommunal, minimilön, semestertillägg och regler på att det ska finnas ett svenskt företag som garanterar pengar till lön redan innan bären är plockade. I Hammerdal är detta svenska företag Ulf Eliassons Västiöns vilda produkter i Hoting.

Det thailändska bemanningsföretaget Siam picking service AB har försett Västiön med 350 plockare som bor i Bispgården, Dorotea, Vilhelmina och Hammerdal sedan sista veckorna i juli.

De första åren efter att minimilön infördes kontrade vissa företag i branschen med ospecificerade avdrag. Enligt Kommunal som har att bevaka att avtalen följs, gjordes mängder av konstiga avdrag.

– Vad som är rimliga avdrag är svårt att uttala sig om, men man ska ju ha pengar kvar sedan mat och logi är betalt. Det ska ju inte kosta mer än om man hyr någon annan stans, säger Pia Svedestedt, Kommunal mellersta Norrland.

– Man hör olika rykten om att det dras av för ström och bensin. Vi försöker få bort de oseriösa ur branschen, säger Ulf Eliasson som drar 180 kronor om dagen för tre mål lagad mat samt säng i sovsal.

Han berättar att thailändare är de bästa plockarna. För att de trivs ihop och inte har något emot att bo upp till 20 i samma rum. Försök med andra utlänningar har inte gått lika bra.

Tom Somporn är inne på sin åttonde säsong i Hammerdal. Han häller upp dagens skörd för invägning och förklarar varför han återkommer:

– Good money.

– Om arbetslösa ungdomar skulle kunna plocka bär? Det är svårt att få svenska ungdomar att ens plocka jordgubbar. Och en sådan här dag när det är 30 grader varmt i skogen är det väl skönare att bada. Nej, det är inte så lättsamt att plocka. Thailändarna är vana att jobba varje dag. De är fattiga risbönder, säger Ulf Eliasson.

Han säger att de nya reglerna kring minimilönen kräver att han är noggrannare än förr.

– Förr kunde bilarna komma tillbaka tomma. Då hade de sålt svart vid vägkanten till andra. Och det gjorde inte så mycket. Men nu måste jag få in bären.

Det har tagit lång tid att väga in allt från första bussen. Plockarna skrattar och pratar hela tiden. Än syns inte deras landsmän. I gamla skolköket väntar tre enorma välfyllda riskastruller, en stor gryta thaimat och thailändsk tv-underhållning. På väggen sitter listorna med resultaten. Hittills ligger snittet på drygt 100 kilo om dagen per plockare. Det är 20 hinkar varje dag.

– Toppnoteringen i fjol var 270 kilo en dag. En del hittar bär oavsett om det är ett bra år eller inte. Andra är inte så lämpade. En del kom bara hem med 40 kilo.

-----------

Fakta: Avtal för bärplockare

Västiöns Vilda Produkter som anlitar ett thailändskt bemanningsföretag hade en omsättning på 20 miljoner kronor från och ned juli 2011 till juli 2012. Ersättningen i år är 12 kronor kilot till plockarna för blåbär.

Grundlönen ligger på 18 795 kronor plus semestertillägg per månad. Ersättningen därutöver behåller plockaren.

Snittet hittills ligger på 80–100 kilo per dag per plockare, vilket skulle innebära med 90 kilo om dagen att grundlönen nås efter 17 dagar. Plockarna stannar cirka två månader. Avdrag görs med 180 kronor per dag, 5 040 kronor per månad och flygbiljetten betalas av plockaren.

Ordningen med bemanningsföretag innebär att det inte blir någon skatt för de anställda i Sverige. Det är bemanningsföretaget som betalar ut lönen efter att ha fått in pengarna från Västiön. Enligt Västiöns Ulf Eliasson kontrollerar han på plats i Thailand att plockarna får ut sin lön.

Utländska bärplockare kan vara EU-medborgare, så kallade friplockare, som inte behöver arbetstillstånd och därmed heller inte avtalad minimilön. I länet saknas uppgifter om utnyttjade organiserade grupper av sådana plockare. Det rör sig oftare om enskilda med egna kontakter.

Framför allt rör det sig om thailändare. Hittills i år har drygt 6 000 ansökningar om arbetstillstånd för dem kommit vilket är mer än 2012 och 2011.