Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bemöter kritiken om ”feta katter”

En rubrik om ”feta katter” i senaste Lillänge-utredningen har kritiserats av cityhandlare och politiker i Östersund. Nu bemöter WSP:s Ulf Rämme kritiken – och utvecklar sitt resonemang om konkurrenssituationen inom handeln.

Annons

Ett av avsnitten i utredningen handlar om stadskärnors andel av sällanköpsvaruhandeln i svenska städer under år 2012, och berättar om konkurrenssituationen i städerna mellan cityhandel och extern handel.

Avsnittet har rubriken ”Feta katter jagar inte!”, en formulering som har kritiserats.

Det är seniorkonsulten Ulf Rämme på konsultföretaget WSP som har skrivit utredningen, och han gjorde även den tidigare handelsutredningen om Östersund från 2012.

Varför skrev du ”feta katter jagar inte”?

– Den frågan är faktiskt osaklig. Det spelar ingen roll om man ser till vårt budskap, vilket är att det finns indikationer på att konkurrensen inom handeln i Östersund är relativt begränsad, säger Ulf Rämme.

Han lägger fram flera argument för sin sak. Det första är att Östersund är relativt skyddat geografiskt, och inte har några närliggande städer att konkurrera med. Det andra är handeln i Jämtlandsregionen har en mindre butiksyta per capita jämfört med rikssnittet, och jämförbara städer.

Hur får man fram de siffrorna?

– Man använder sig av en skattningsmodell som används för att skatta handel runt om i Sverige, säger Ulf Rämme.

Det tredje argumentet är att omsättningen i Östersunds centrum – utslaget per invånare – är dubbelt så hög som genomsnittet för jämförbara städer, enligt siffror från SCB som Ulf Rämme har tagit del av. Även om man räknar bort inkomster från turister fortsätter siffran att vara klart högre.

Ulf Rämme nämner också att konkursstatistiken utslaget per invånare är lägre i Östersund än i andra jämförbara städer.

– Min enda rimliga tolkning är att konkurrensen inom handeln i Östersund är mer begränsad än i andra liknande städer, säger Ulf Rämme.

Och det är det du menar med ”feta katter jagar inte”?

– Ja, men det var kanske lite klumpigt att uttrycka sig så. Det är klart att handlarna gör allt de kan för att få kunder.

Vad tänker om oron för ett dött centrum?

– De indikatorer som jag har är att konkurrensen är mindre i Östersund än på andra håll. Och Östersunds centrum är så starkt att effekterna av ny handel i Lillänge borde bli rätt små. Man kanske kommer att tappa lite i omsättning.

Rämme säger också att ett företag med normal lönsamhet klarar av en omsättningsförlust på 10–15 procent utan att behöva stänga igen. En minskad omsättning pareras normalt med aktiva försvarsåtgärder från handlarna, menar han.

– En ökad konkurrens innebär en ökad risk för att företag slås ut, det ska jag inte sticka under stol med. Men finns företag kvar för att de är bra, eller för att har haft en liten konkurrens?

Han tycker att konkurrens är något positivt.

– Det håller handlare på tå och tvingar fram utveckling. Konkurrens är inte bara av ondo, även om en del får slå igen. Företagen tvingas lyfta till en ny nivå, och alla får det bättre.

Ulf Rämme kallar sig själv för en ”stadskärneromantiker” och vill att externhandel och cityhandel ska komplettera varandra. Den situation som har uppkommit i en del andra städer kallar han för ”skräckexempel”, där cityliknande butiker har etablerats i stor skala i externa gallerior, vilket har lett till att en del butiker i stadskärnorna ibland har fått stänga igen.

Men Ulf Rämme vill också påpeka att det finns många exempel på städer där en ökad konkurrens bidragit till ett mer aktivt utvecklingsarbete av stadskärnornas verksamheter.

För cityhandeln i Sverige uppfattar han parkeringsfrågan och söndagsöppetfrågan som de hetaste.

Han ser e-handeln som ett större hot mot cityhandeln, än vad externhandeln är.

– Den ligger som ett filter över hela handeln och drabbar alla lika mycket, både externa köpcentrum och cityhandel.

Själva utredningen är gjord på uppdrag av Östersunds kommun.

– Den är gjort enligt konstens alla regler.

Vad bygger den på för befolkningsutveckling?

– Den bygger på en befolkningsprognos som WSP gjorde åt Tillväxtanalys, den är gjord för alla Sveriges kommuner. För Östersund ser man en viss befolkningsökning.

Skriver ni bara det beställaren vill höra?

– Nej, det stämmer inte. Jag tycker att det är lite oförskämt att påstå det.

WSP gör ju liknande arbeten till andra kommuner och uppdragsgivare. Säger ni alltid ja?

– Långt ifrån. Till exempel har jag gjort en utredning åt ett möbelföretag, där jag tyckte att de skulle avstå från en etablering. Samma sak i Kristianstad där man planerade ännu mer externhandel, vilket WSP bedömde som ett högriskprojekt.

Han ser dock inte samma fara när det gäller mer handel i Lillänge.

– Så länge det handlar om volymhandel – och den typen av koncept som exploatören skissar på – då är det inte en konkurrent till cityhandeln.

Men du skriver ju själv i din utredning att centrumhandeln väntas tappa 110 miljoner kronor i omsättning?

– Så är det. Men det är en prognos, och en utveckling som jag bedömer att handeln i Östersunds centrum kan hantera. Det kan också vara så att de negativa effekterna kommer att påverka Sundsvallshandeln mer än vad jag skrivit i min analys.

– Jag ser inte faran med mer handel i Lillänge, och då har jag arbetat med ämnet i 15 år och mot 100 kommuner i landet, säger Ulf Rämme.

Läs också:

”Att man uttrycker sig så känns plumpt”

Politiker reagerar på ”feta katter”-formulering

Nya Lillänge kan ge 40 nya jobb