Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Blå dunster i grönskande vatten

Jordbruksverket har beslutat att Sverige ska odla mycket mera fisk i Jämtlands kraftverksmagasin. Målet är minst 50 000 ton per år.

Annons

Storskaliga fiskodlingar ger enorma lokala föroreningar. Planerade 7 400 ton fiskodling i Storsjön, fördelat på fyra platser, innebär följande: 7 000 ton fiskfoder tillsätts under 100–120 dagar under sommaren. Det är 70 ton, två långtradare, per dag. Totalt får Storsjön ta emot 3 500 ton biomassa per år (fiskbajs) som innehåller 60 ton fosfor.

Enligt en nyligen publicerad undersökning av den norska miljömyndigheten, Klima- och Forurensningsdirektoratet, motsvaras detta av orenat kloakvatten från cirka 100 000 människor.

Enorma och ruttnande sedimenteringslager blir följden.

Jämför med Östersunds reningsverk som betjänar 61 000 människor. Verket tar emot 1 600 ton biomassa per år innehållande 38 ton fosfor. Efter rening blir utsläppet i Storsjön endast 41 ton biomassa och 2,3 ton fosfor.

Erfarenheter över längre tid från storskaliga kassodlingar i Storuman (14 år) och Höga Kusten (10 år) är skrämmande. Algblomningar, oljigt och grumligt vatten, igenväxta vikar, slemmiga stränder, svampangripen fisk med mera. Att bada och lägga nät är omöjligt. Lokalbefolkningen protesterar förtvivlat.

Miljömyndigheterna gör dock ingenting på grund av bristfällig tillämpning av miljöbalken, märkliga villkor för tillstånden och ett helt obefintligt regelverk. Vilket utnyttjas av de norska, finska och åländska företag som äger de flesta kassodlingarna.

Förutom belastningen från föroreningar får dessutom vildfisken problem med föryngringen på grund av förrymd regnbågsöring, som också kan föra med sig sjukdomar.

Riskbild: I Storsjön blir det 70 kassar med 30–40 meters diameter med 200 000 regnbågar i varje.

Det talas också mycket om alternativa foder som musslor, skarpsill, svampmycel med mera. Dessa möjligheter framhävs alltid men uppvisar fortfarande, efter tio års forskning och försök, ingen som helst gångbar potential för att ersätta utfiskningen av världshavens sista resurser.

Får Jämtlands vattentäkter (kraftverksdammar) äventyras av myndigheterna?

Hur påverkas Jämtlands värdefulla turistnäring med sina inarbetade varumärken "En ren natur och rena vatten" och "Matlandet – småskalig matproduktion"?

Vill vi odla fisk i Sverige ska det ske under på land i moderna, slutna system med 100 procents recirkulering av vattnet. Utvunnet fiskbajs kan användas till gödsel och/eller produktion av biogas. Och som bonus: Ett långt mycket bättre användande av den ändliga resursen fosfor.

Jordbruksverket har gett sitt gigantiska och industriella kassodlingsprojekt en naturromantisk devis: "En grön näring på blå åkrar". Vi anser att storskaliga kassodlingar är en miljövidrig våldtäkt på våra vatten, som står i direkt strid med EU:s vattendirektiv och miljöbalken. Därför har vi förslag på en ny devis: "Blå dunster i grönskande vatten".

Sportfiskeföreningen Jamttrollarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel