Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bo Paulsson är inte så mobil längre

Min kamera smattrade. Men när jag såg bilder i min kamera, då såg Bo Paulsson något annat.

– Det blir många ettor och nollor det där, skrattade han.

Efter 30 år lämnar nu Bo över sitt mobilföretag.

Annons

Och just ettorna och nollorna var väl ändå ganska typiskt för en människa som jobbat med mobiltelefoni de senaste tre decennierna.

Han såg och förstod tekniken. Medan jag själv bara använde den.

Det var skillnaden.

Det var nu förmiddag en tisdag i december och han satt på sitt kontor på företaget som han byggt upp. Mannen, myten, mobilen, han som började som trafikledare för ett åkeriföretag i Östjämtland, och som alltmer blev involverad i kommunikationsfrågor.

Bo Paulsson hade sett hela historien rulla förbi. Från flera kilo tunga lådor mobil kommunikation som folk hade fraktat i sina traktorer och bilar, till dagens små fjäderlätta enheter.

Men nu skulle det ta slut.

Jag frågade:

– När slutar du?

– Det är andra dagen i dag!

Två dagar sedan han slutade, men trots det var allt sig likt på kontoret. Han var där. Och folk kom in och frågade saker.

Ganska typiskt det också, att inte helt lämna platsen. Någon form av överlappning skulle ske innan efterträdaren, Mikael Olsson, tog över.

Företaget har varit Bo Paulssons andra hem. Vid sidan av familjen och huset i Hammarstrand, och utförsåkningen på skidor, har jobbet varit viktigt.

Du jobbar dygnet runt förstås? frågade jag så där lite fördomsfullt om egna företagare.

Han svarade:

– Jag har haft som en regel att inte gå och lägga mig samma dygn som jag ska stiga upp. Det är viktigt att få sina sju timmars sömn.

Och så satte han sig ned och berättade.

– Det var genom jobbet jag kom i kontakt med mobilvärlden. På hösten 1983 började jag sälja mobiltelefoner, och året efter sålde jag fler telefoner i Hammarstrandsområdet än vad de sålde i Jämtland och Härjedalen i övrigt.

Efter det fick han erbjudande om att starta verksamhet i Östersund med försäljning på hela Jämtland.

– Jag började i samma lokaler som vi är i nu. Jag hyrde ett skrivbord här för 1 000 kronor i månaden, men jag var aldrig här. Jag var ute på fältet och sålde.

Då fanns egentligen bara en sorts mobiltelefon. Den bärbara, som vägde runt fem kilo med batteri.

Bo Paulsson reste sig upp och gick mot hörnet i kontoret. Där stod ett takhögt skåp i glas. Det var fyllt av mobila rariteter. Det var ett hav av mobil nostalgi.

Han tog fram en av dyrgriparna, smekte den lätt och satte den på bordet och sa:

– Du, hade man en sådan här, då var man kung.

Det fanns kärlek och värme i den meningen. Som om han presenterade mig för en kär gammal vän.

– Hur mycket kostade den?

– I dagens penningvärde omkring 40 000-50 000 kronor. På den tiden gick det ju inte att ringa från alla ställen. Den underlättade att prata utan att använda fast telefon, men jag var tvungen att ringa från vissa punkter där det var täckning, NMT-nätet hade begränsad kapacitet, berättade Bo.

Bo Paulsson var ensam fram till 1989, därefter har hans företag vuxit till dagens storlek med tio anställda.

Och nu lämnar han över.

– Var sak har sin tid. Men jag önskar att jag hade varit tio år yngre och hade fått vara med om att starta om i nya lokaler. Det är vad som kommer att hända nu. De här lokalerna har blivit mindre ändamålsenliga och utvecklingen måste gå vidare.