Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Bob Hund gjorde hela jobbet när publiken svek

 
Storsjöyran 2016
Visa alla artiklar

Ingen har nog missat uppladdningen inför Bob Hunds spelning. De har haft ett finger med Rådhusets klockspel, skyltat stort, tatuerat fans, anordnat båttur och så bjöd de slutligen på en proffsig konsert. Men var fanns publikstödet?

Små molntussar flyter omkring i Badhusparken innan spelningen drar igång. Jag undrar: Är de på riktigt eller är det bara jag som vill se dem? Jo, det måste vara skum i fontänen som skapar dessa bubbliga små moln som svävar precis ovanför publikens huvuden. Kan det vara så att Bod Hund även har tänkt på den lilla detaljen?

Bob Hund som har tagit över hela staden den senaste veckan intog nu även scenen i Badhusparken. Basen får det att fladdra till i ponchon av plast bredvid mig och så lyfte vi.

"Ska du hänga med? Nä!" handlar om att säga nej till rätt saker och rätt saker att säga nej till är de saker som är fel. Mästarna av poesi får mig att le tidigt under konserten.

Jag funderar på om konserten saknar skärpa. Men Bob Hund gjorde allt i sin makt för att skapa den stämning som bara de kan. Kraften från Johnny Essings och Conny Nimmersjös förstärkare får sångaren Thomas Öberg att flyga runt på scenen. Oron stiger hos publiken när Öberg försöker klättra upp på två staplade högtalare ovanpå varandra. Men trots spänningen och energin hos hela bandet var publiken svårflirtad.

Öberg ger oss nyttiga tips som han smidigt väver in mellan låtarna. Kan den du ska gå till sängs med inte svara på frågan "Harduingetmankandansatill?", som fiffigt nog är en av deras låttitlar, så ska du inte gå till sängs med personen. Lätt att komma ihåg. Heliumballongen som någon framför mig har köpt formad som ett hjärta flyger iväg.

När de sista tonerna av "Tinnitus i hjärtat" ekar ut öppnar sig himlen och ett spray-liknande regn sprutas ut över oss.

Kören från Kulturskolan i Östersund gör en strålande insats under "Blommor och brinnande fartyg" och de får publiken att inte växla över till skånska. Deras uppbackning var en härlig kontrast till Bob Hunds explosiva framtoning.

Efter "Ett fall och en lösning" trodde många att konserten var slut och gick. Jag vet inte om det var önskningen av en bra plats under presidenttalet som lockade, eller om det var så att publiken helt enkelt inte fattade att Bob Hund är en av Sveriges bästa liveakter. Det spelar egentligen ingen roll vems felet var, men en sak är säker och det är att Bob Hund gjorde ett fenomenalt bra jobb!

De kom i alla fall tillbaka upp på scenen igen och spelade "Brooklyn Salsa" och "Tralala lilla molntuss" för en betydligt mindre publik än tidigare. Bandet var besvikna, de hade räknat med publikrekord. Det hade jag också. Men det dribblade många tyvärr bort.

Betyg: 3