Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Byar kräver vindkraftsbolag på besked om ersättning

/
  • ”Visst är det bra om bygden kan få någon vinning av vindkraften”, säger John Johansson, Högarna, omgiven av Arnold Nilsson Högarna till vänster. ”Vi har i vår familj köpt in oss parken på Ollebacken och jag tror att SCA/Statkraft skulle få större acceptans här i bygden om de släppte in lokalt delägande, men det är inte deras affärsidé. Vi på Högarna klarar väl utsikten hyfsat, men det är sämre för de som bor  i Fagerland och Storhögen, säger Johan Karlson, Högarna.Per Holger Larsson, Stocklunda, och Jan Lindbeck, Ollsta.
  • – Välkommen till ett hastigt påkommet möte om återbäring på vindkraften, för vi måste nu se till att vi är med på tåget, sa Elin Andersson, ordförande i Samhällskooperativet Turbon, Högarna.
  • – Det är inte lämpligt med att få en vindkraftspark rätt i söderläge mot solen, så som byn Fagerland får. Byn ligger bara två kilometer från de närmsta verken. Det är något att ta upp med SCA/Statkraft, säger Harry  Westermark.Foto: Sweco

Nu formerar sig byarna runt den planerade vindkraftsparken i Storhögen. De vill ha besked från SCA/Statkraft om hur de har tänkt kompensera bygden.

Annons

Tjugosex vindkraftverk planeras i ett område som omgärdas av byarna Ollsta, Fagerland, Högarna, Storhögen och Stocklunda.
I nästa vecka har exploatören SCA/Statkraft bjudit in till öppet samrådsmöte om den planerade vindparkens lokalisering. Samrådet behandlar omfattning, utformning, resultat från inventeringar och utredningar, tillståndsprocessen och tidplan för ansökan.
Men ingenting har ännu nämnts om hur SCA/Statkraft vill ersätta det intrång som vindkraftsparken innebär för bygden. Därför tar nu bygden själv tag i frågan och i torsdags inbjöds hushållen i byarna in till ett möte i Högarna.
– Välkommen till ett hastigt påkommet möte om återbäring på vindkraften, för vi måste nu se till att vi är med på tåget, sa Elin Andersson, ordförande i Samhällskooperativet Turbon, Högarna.
Mötet var tänkt som en allmän mobilisering för att byarna ska kunna få något mer tillbaka än bara en förändrad utsikt, skuggor, solreflexer och ljudmattor.
– Ljuset har just gått upp för oss, och det var när vi nyligen informerades om kommunens nya översiktsplan, och därför vill vi veta vad vindkraftsparken ger oss tillbaka.
Inbjuden som bollplank på mötet var arkitekt Harry Westermark som jobbat med översiktplaner för vindkraften i flera av länets kommuner. Han har också varit med och tagit fram policydokumentet ”Vindkraftens lokala nytta”, där länets kommuner är överens om att berörda bygder ska ha del av de värden som vindkrafter generar enligt följande huvudprinciper:
1. Minst 1 procent av bruttovärdet av producerad el ska återföras som bygdepeng.
2. Bygdepengen ska främst gå till utvecklingsinsatser i de bygder som berörs.
3. Att lokala aktörer erbjuds möjlighet att köpa in sig i vindkraftsanläggningarna till minst 10 procent.
Argumenten för att exploatörerna av vindkraft ska återföra pengar till bygden är flera, hävdar Harry Westermark. Bland annat påverkas livsmiljön för dem som bor runt vindparken, samtidigt som förutsättningarna för annan verksamhet försämras. Dessutom ger vindkraften relativt få jobb. Ett annat skäl är att landskapet påverkas, och Sverige har nyligen antagit Europarådets landskapskonvention.
– Det är förvånande att inte fler bolag mer omgående erbjuder bygdepeng eftersom det skapar en större acceptans lokalt och underlättar hela processen, säger Harry Westermark.
I stället talas det tyst kring de nivåer som bolagen gått med på att betala ut.
– Många betalar i dag ut 0,5 procent i bygdepeng, men det här är inget som basuneras ut direkt.
I utlandet är det mer självklart att bygden ska ha del av vindkraftens vinster, och det gäller både i länder där ersättningen är lagfäst och där den är frivillig.
– Hade den planerade parken i Storhögen l haft samma regler som Skottland har, så hade ni i bygden fått dela på cirka 2 miljoner kronor varje år i 25 år framåt, säger Harry Westermark.
I Sverige har lagstiftarna, till skillnad för andra länder i Europa, valt att inte gå in och styra ersättningen till den lokala nivån. I stället har man överlåtit åt parterna att komma överens.
– Om man jämför den lokala ersättningen som betalas utomlands, så är det inga giriga Norrlandspolitiker som försöker roffa åt sig ersättning, som en Stockholmstidning skrev. Den skribenten hade inte kollat vad som betalas utomlands.

Annons