Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Då ringde jag till jourhavande kompis

– Byt vänner.
Ett kort, konkret och ganska så jobbigt råd att få när jag var 14 år.

Annons

Mina vänner betydde ju allt. Tyvärr var det inte ömsesidigt. Den tjej jag betraktat som min bästis sedan mellanstadiet hade plötsligt bestämt sig för att en annan tjej var mycket coolare och roligare att hänga med än jag.

Plötsligt var det ingen som frågade om jag ville följa med på fredagsdiscot. Plötsligt lämnades vårt hemnummer ut till snuskgubben i kiosken. Plötsligt lades telefonluren helt sonika bort och ignorerades när jag ringde till min "kompis" för att höra vad hon gjorde. Hon la inte på, hon la bara luren åt sidan så jag kunde få höra hur hon och de andra tjejerna umgicks – utan mig.

Plötsligt var jag ensam.

Så en kväll när discot pågick för fullt några kilometer bort, när jag satt ledsen och ensam på mitt rum, då ringde jag till jourhavande kompis och berättade hur jag mådde.

– Byt vänner, sa han.

Nu hade jag en sådan fantastisk tur att det i samma veva började en ny tjej på vår skola. Hon kom ursprungligen från Kurdistan, pratade högt och mycket och det visade sig ganska snart att vi hade ett gemensamt intresse – New Kids On The Block.

Jag gillade henne, hon gillade mig och vi blev snart bästa vänner.

Så här drygt 20 år senare är vi fortfarande nära vänner. När jag hälsade på henne i Stockholm härom veckan pratade vi om tiden då vi träffades. Vi pratade om vilken tur jag hade som hittade henne, att vi hittade varandra. Om hur svårt det egentligen är att "byta vänner". Och om vad som händer dem som inte har några vänner att byta till.

Jag skulle inte säga att jag var mobbad. Hur som helst finns det de som hade det mycket värre. Och som upplever större fasor än att "bara" bli utfryst. Det finns barn som kommer hem med blåmärken från skolan varje dag. Det finns barn som tar livet av sig för att de blir mobbade av andra barn. I dag, 2013, är de som mobbas dessutom mer utsatta än någonsin. I dag skapas konton på instagram för att hänga vissa. I dag fortsätter trakasserierna på de sociala nätverken när man kommer hem från skolan.

I dag är det även enligt lag helt möjligt att tvångsflytta elever som mobbar andra. I dag får kommuner betala höga skadestånd till mobbade elever.

Det finns hopp.

Tyvärr händer det sällan att mobbare flyttas. I stället flyttas de mobbade och kommunerna gör vad de kan för att slippa betala skadestånd. Det är Sverige i sin flataste, mesigaste form. Det måste bli en ändring. Hur fixar vi det, jourhavande kompis?

Annons