Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dagens ungdom ständig källa till moralpanik

Moralpaniken får en renässans i Sverige med jämna intervaller. Ofta om inte alltid görs en höna av en fjäder och reaktionen fokuserar på bagatellartade problem i stället för att ägna tiden åt riktiga världsproblem som fattigdom, klimatet och konflikter i Mellanöstern.

Annons

Nu senast när Mentor Swedens generalsekreterare Karin Jordås gick ut och larmade i Expressen om att fler unga vuxna vill delta i dokusåpan Paradise Hotel än att studera till lärare. Karin Jordås var inte ensam om sin reaktion. Under helgen har nyheten spridits som en löpeld på sociala medier.

Barnföräldrar behöver dock inte oroa sig. Sannolikheten är fortfarande högre att ert barn kommer välja en universitetsutbildning än att ha sex i tv.

Det var över 11 000 ansökningar till årets upplaga av Paradise Hotel. Något färre, 10 198 personer sökte till lärarprogrammet. Men jämförelsetalet säger i sig egentligen ingenting eftersom det saknar ett orsakssamband.

Lärarprogrammet har länge lidit av ett bristande intresse. En följd av att fem års utbildning ger dålig avkastning på livslönen. Försök att stärka läraryrkets status har gjorts. Däribland införandet av förstelärare och höjda lärarlöner. Men att läraren skulle återfå sin forna statusposition i samhället är osannolikt. Anledningen är att världen förändras.

Utbildning är i dag en självklarhet. Att ta en gymnasieexamen är inte längre något märkvärdigt. Därmed inte heller lärarens status i människors ögon. Yrket har kommit att bli vardagligt – i stället för exklusivt.

Den här samhällsförändringen förminskar inte vikten av att lärare får bättre lön. Det ska löna sig att utbilda sig i Sverige. Men en återgång till läraryrkets glansdagar som en statusfylld position i samhället är mycket osannolikt.

Har då synen på det exklusiva bytts ut? Nej, B-kändisar och före detta deltagare i dokusåpor är inte den nya samhällseliten. I topp ligger fortfarande yrken som läkare och civilingenjör. Intresset att studera på högskolan är fortfarande väldigt högt.

Att över 11 000 ungdomar söker till en dokusåpa gör det inte till ett karriärval. Förklaringen bakom det stora intresset ligger snarare i att myndig inte innebär vuxen. Unga vuxna gör mängder med val som inte är att betrakta som särskilt karriärsoptimerande.

Däremot brukar valen sammanfattas eller förklaras med 'kul'. Till exempel att fjanta runt i en dokusåpa.

Allt ifrån den kreativa placeringen av piercingar och tatueringar. Till att hamstrade pengar används till att resa runt i Asien i stället för att placeras i fonder.

Livet skulle vara väldigt tråkigt om det enbart utgick ifrån smarta val. Korkade val kommer också med sina lärdomar.

"Många ungdomar i Sverige i dag saknar en vuxen att prata med." Så motiverar Karin Jordås varför Mentor Sweden erbjuder mentorskap mellan unga och vuxna. Men vad är ett lyssnande mentorskap värt om man inte kan förstå den man lyssnar till?