Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför bör du röja i hjärnan varje natt

/

Känslan av vadd i huvudet är välbekant för alla som har sovit för lite.
Liknelsen är inte så dum. Sömnbrist resulterar i nervändar som är fulla av tungt, energikrävande skräp.
När vi sover rensar hjärnan sina överbelamrade förråd.

Annons

Sömnen tar en tredjedel av våra liv. Fåglar, fiskar och däggdjur sover, de flesta insekter likaså. Det måste finnas en direkt livsavgörande poäng med sömnen, annars vore den en av evolutionens största floppar genom tiderna.
Problemet är att ingen kan säga exakt vilken den poängen är. Sömnen är i mångt och mycket en vetenskaplig gåta, betydligt mer än ett passivt vilotillstånd – men vad?

Dess syfte är inte att spara energi för i så fall hade vi lika gärna kunnat nöja oss med en dvala liknande björnens i vinteridets. Sömnen spelar en stor roll för kognitiva förmågor som minne, uppmärksamhet och inlärning, har åtskilliga studier visat. Men det kan inte vara dess primära syfte, för många organismer har ett lika stort sömnbehov som människan utan att ha förmåga till högre tankeprocesser.
Den mest sannolika teorin är att sömnen banar vägen för cellers återhämtning. När vi sover ändrar flera gener i hjärnan sin aktivitet och kroppen tillverkar grunderna för många livsnödvändiga molekyler, som kolesterol och flera proteiner. Dessutom sker förändringar i nervsystemet, och vissa forskare anser att det är just detta som är svaret på sömnens gåta.

I vetenskapstidskriften Science (090403) visar en forskargrupp att hjärnan använder sömnen för att städa bort skräp som ansamlas i kopplingarna mellan nerverna, synapserna, där nervimpulserna förs vidare från en cell till andra. I vaket tillstånd ökar nivåerna av vissa nyckelproteiner i synapserna. Halterna sjunker markant – med 30 till 40 procent – efter en nattsömn. På så vis sparar hjärnan både energi, utrymme och material och gör sig åter mottaglig för nya intryck, enligt forskarna.
– Vi vet att sömnen är nödvändig för att vår hjärna ska fungera ordentligt, för att vi ska kunna lära oss nya saker och lagra nya minnen. Vi tror att de flesta, för att inte säga alla, synapser lättar sin börda under sömnen. När vi vaknar har de största synapserna krympt och de minsta kan rentav försvinna helt, säger Chiara Cirelli, docent i psykiatri vid University of Wisconsin-Madison.

Hon och hennes forskarkollegor har gjort sina studier på bananflugor, som antingen fick sova ordentligt eller tvingades att hålla sig vakna under upp till 24 timmar. Tidigare studier på råttor har gett samma resultat, liksom preliminära resultat från mätningar på människa med hjälp av en metod kallad transkraniell magnetstimulering (TMS), presenterade vid en sömnkonferens i Glasgow i fjol.
Nervstädningen finns alltså hos arter som inte är släkt med varandra, och som har helt olika uppbyggnad av sina hjärnor. Att synapstömningen har bevarats under evolutionen är ett tecken på att den spelar en grundläggande roll, skriver forskarna i Science.

Förmodligen sker det mesta av städningen under djupsömnen.
– Processen kan också pågå under drömsömnen, kanske via andra mekanismer, men det är bara en spekulation. Flugor har inte två skilda sömnstadier som vi och andra djur har, så vi har inte kunnat studera det, säger Chiara Cirelli.
Studien är en pusselbit i kartläggningen av sömnens orsaker och effekter. Någon gång i framtiden kanske någon försöker få fram ett läkemedel som kan få nervernas synapser att städa sig på kemisk väg, utan sömnens hjälp.
– Jag tror inte att det är möjligt. Vi vet ännu inte hur det här går till, vi vet bara att det sker, säger Chiara Cirelli.

Mer läsning

Annons