Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Därför spelarLillhärdalfotboll på tyska

/
  • Lillhärdals tränare och den som fått rejäl fart på division fyragänget: Helmuth Gloel.– Fotboll är arbete, arbete och disciplin!En minut kvar till match. Lillhärdalsspelarna laddade.
  • En halvtimme in i matchen, målvakten Johan Eggen sträckte sig i låret.– Jag står kvar, man biter ihop.Mattias Larsson lobbade in 2-1 över Kälarnes målvakt Kjell Erixon.
  • Det var inget skönspel, det var hårt och jämt och det var många allvarliga fotbollsspelare på Stuguns IP när Kälarne i rött mötte Lillhärdal i gult och blått i helgen. Det blev 2-2 efter en riktig holmgång med mycket småruff och tuffa tag. Här förbereder sig lagen sig för en Kälarnehörna i slutskedet.
  • Johan Eggen hoppade in som målvakt i Lillhärdal när ordinarie keeper flyttade.Sedan dess har han stått. I lördags stred han tappert trots skada mot Kälarne.– Man gör allt för sitt lag.

Annons

från början. Det var på Stuguns IP i lördags. Match i fyran mellan Kälarne och Lillhärdal och det var mycket prestige och kamp. Gästande Lillhärdal hade rest tidigt på morgonen för att ta sig de 27 milen till Stugun.

– Vi är vana, så här har vi hållit på ända sedan i ÖP-liret, berättade Bosse Larsson, ledare och spelare, 48 år.

Han är 48 år och ett tänkbart alternativ i startelvan. Så sent som i fjol spelade han.

– Men i år har det inte blivit något, jag är skadad.

Vi stod före matchen och tittade på uppvärmningen.

– Ja, jag har följt de här pojkarna sedan de var sex, sju år, då spelade vi i ÖP-liret. Och de flesta är kvar, det är egentligen ganska fantastiskt.

Ett ÖP-lirslag som fortfarande är i gång, nu i division fyra, nog är det unikt så det förslår.

I år har laget förstärkts med ett par, tre finländare. Och en från Sveg. Resten är gamla ÖP-lirare från de fina årgångarna 1989 och 1991.

sig en äldre man med grått hår och grön rock. Han hade mörka solglasögon och han såg bestämd ut när han gav direktiv till spelarna.

Han stod där bredbent med armarna i kors och granskade varje tillslag på bollen.

Bosse Larsson viskade till mig:

– Det är ”Tysken”.

”Tysken”?

– Ja, tränar´n, vi brukar bara säga ”Tysken”.

– Helmuth Gloel. Tysk företagare som kommer hit varje sommar och jobbar med sitt företag i Lillhärdal. Och så hjälper han oss med fotbollen. Han har blivit en jäkla kick för oss.

alltmer likna sagan om Åshöjdens BK. Historien om Blåbärskungen som satsade pengar på den fattiga lilla fotbollsklubben.

Det här var inte Blåbärskungen, men väl Mossakungen. Det var nämligen det han sysslade med i sitt företag – vitmossa, eller renlav.

Han sa:

– I Tyskland säger vi bara mossa. Det finns en marknad för sådant, främst inom begravningsbranschen.

Och så berättade han om sin fotbollsfilosofi:

– Fotboll är arbete, arbete och disciplin! Att inte komma till träningen i tid – inte bra!

Under genomgången före match betonade han vikten av att stå nära motspelarna. Att markera. Kliva in på kroppen på dom.

– Så här ska du stå, han ska höra din andning och din röst! Knallhårt!

i matchen ledde hans vackert blågula spelare med 2-1. Och de hade spelat trevlig fotboll. Då kom den ödesdigra utsparken, den som fick målvakten Johan Eggen att knäa.

– Jag fick ont som fan.

in till halvtidsvila i ledning, men Helmuth och Bosse var inte särskilt nöjda med spelet.

Det var alldeles tyst i omklädningsrummet och man kunde höra ett hårstrå falla mot golvet.

Då sa Helmuth:

– Vad glömde vi i första halvek?

Inget svar.

– Jo, vi glömde fotbollsspelet! De har en dålig backlinje och ni måste komma mer mot bollen och ni måste vilja ha bollen!

Tystnad.

– Det är för mycket ditchi-datchi-fotboll!

– Viktor, du måste gå in mot mitten, och Magnus, du måste organisera.

– Och ni måste ta nummer åtta i deras lag hårt och konsekvent. Han är ett hot.

– Alltså, nu i andra halvlek, ögon opp! Så kommer det att gå bättre.

lindade sitt knä i halvtid och på Helmuths direkta fråga om han var tvungen att ”växla” blev svaret:

– Nej, jag biter ihop. Jag står kvar.

han vidare. Gång på gång kom de rödsvarta Kälarnespelarna farande mot målet och utmanade honom, men han lyckades freda sitt mål.

I tränarbåset satt Helmuth Gloel och skakade på huvudet åt spelarnas lite håglösa försvarsspel.

Han ropade högt:

– NIEMAND ZUM ACHTE! NIEMAND ZUM ACHTE!

(Ingen på åttan! Ingen på åttan!)

Och till slut kom det. Johan Eggen orkade inte stå emot. En missad rensning skapade läget och Kälarnes storvuxne toppanfallare (jo, det var åttan) gjorde inget misstag.

2-2 en kvart in i andra.

Helmuth Gloel såg inte glad ut.

Men på det stora hela – rättvisa var skipad.

Och målvakten Johan Eggen kom lindrigt undan, trots sin skada.

– För fyra år sedan flyttade tvillingbrorsan, som var ordinarie målvakt, då sa jag att jag kunde stå tills de hittade en ny målvakt. Vi har fortfarande ingen ny. Då är det bara att bita ihop och man ställer ju upp för sin klubb, sa Johan Eggen.

I laget, som har en medelålder på 19,5 år, ville han plussa för vänsterbacken Juha Kivistö och högermittfäkltaren David Larsson.

om det ska vara en tysk för att få fart på lillhärdalingar, Anna-Carin har ju sin tysk, fotbollslaget sin. Är det inte Pichler så är det Gloel.

Mer läsning

Annons