Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De blir höga på körsång varje måndag

Annons

De första kommer en halvtimme i förväg.

Vankar lite av och an.

Småpratar förväntansfullt. Kollar läget sedan sist, byter lite information. Prasslar med texthäften. Parkerar ryggsäckar och väskor laddade med bullar och termosar.

– Än ska vi inte gå in. Solisterna vill vara själva när de övar, berättar Inger Eriksson och svaga pianotoner hörs bakom dörrarna i bortre delen av entréhallen.

– Det här vill man inte missa. Jag har sjungit i många körer, men detta är den klart bästa. Körledaren är helt suverän, hon gör oss alla glada och entusiastiska.

– Så gör hon egna arrangemang också. Det här är en höjdpunkt i veckan.

Per Sundin åker varje måndag kväll glatt de fem milen från Kälarne tillsammans med en grupp grannar. Allt för att få sjunga under Marie Källström, som själv bor i Västanede.

– Min syster är med sedan tidigare och det var nog när jag hörde deras konsert i julas som jag bestämde mig. Det såg så kul ut och lät så bra.

Christin Nilsson gick med redan 1973, tre år innan kören firade sitt 100-årsjubileum. Så nog finns det körtraditioner i bygden.

Så är det dags att gå ner i salen, där körledaren Marie redan varit igång en timme med Janne Åslin på gitarr och Sture Nilsson på bas, inlejda för den kommande konserten.

Och det är pang på rödbetan direkt.

Men det var inledningen på två och en halv timmes övande.

De nio herrarna i bakre ledet börjar ett ”Bom-bom-bom” och det tar ganska många takter innan jag fattar att ”Främling” har genomgått en rejäl makeover. Till det bättre.

Fast Marie vill ha mer. Hon ger några enkla och vänliga instruktioner och alla tar låten en gång till, nu med ännu mer kraft.

– Det känns lite nervöst ännu, medger hon efteråt.

– Allt sitter inte, men det hinner vi fixa.

– Det är kul att arrangera, men också skriva egen musik. Jag gör gärna ballader, visor och jobbar med stämsång. Fast det är svårt att hinna allt när man har barn hemma också.

”Schlager i våra hjärtan” kommer att framföras 6, 7 och 13 mars i Stugun, Borgvattnet och Hammarstrand, sedan kanske i modifierad form senare under våren.

Och så väntar konfirmandavslutning och sista april innan kören går loss på programmet ”Försommarkväll” som är inbokat bland annat 13 juni och 5 juli.

– Det släpper loss endorfiner. Ungefär som att springa, man har något som måste ut och får göra det tillsammans i grupp.

– Just precis, så är det, man går upp i varv och mår bara gott.