Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De har kört husbil från Australien

Eskil Pihl från Trångsviken ringde. Han sa:
– Nu måste du komma hit!
– Vad är det då, undrade jag.
– De här fordonen ser du bara en gång i livet, skynda dig, sa han.
Jag åkte dit.

Den här berättelsen börjar egentligen i Ungern förra året. Robert och Robyn O'Sullivan, John och Ann Maxwell från Australien träffade då Julia och Eskil Pihl från Trångsviken. Tre par som alla hade samma intresse, nämligen att resa.

– Det är som en livslång sjuka det här med att resa, man kan inte sluta, säger John Maxwell.

Som jag själv sagt de orden, om och om igen. Men nu är det länge sedan jag reste på det sättet. Att höra den australiensiska dialekten gör att jag känner mig hemma.

Expeditionsfordonen står parkerade utanför Julia och Eskils hus i Trångsviken. Australiensarna har varit på besök i tre dagar men i dag ska de resa mot Norge. De är så nöjda över vistelsen i Trångsviken.

Trappan till John och Anns fordon fälls ut och hon lägger ut en matta. Det är imponerande att kliva in i bilen. Jag ser ett helt hem på några få kvadratmeter. Dusch och toalett på samma yta och så börjar det surra högt. Det är sängen som håller på att hissas upp mot taket. John skrattar åt min häpnad. Under sängen finns förvaring, allt från mat till kläder.

– Och här, är källaren, säger han och öppnar en av boxarna.

Det visar sig vara vinkällaren. John berättar att han har byggt allt själv inne i fordonet, det är han som dragit i varenda skruv och hittat de kreativa lösningarna.

Deras resa började förra året, fordonen skeppades från Brisbane i Australien till Singapore. Sedan har de kört genom Asien, Kina, Mongoliet, Ryssland och Europa. Målet är att vara på resande fot när vintern är som värst i Australien och sedan åka hem ett tag. Det här är deras resa för resten av livet.

– Jag har inte gått i pension ännu och måste hem och jobba lite till så vi har råd att resa, säger John och skrattar.

Fordonet bredvid är uppbyggd på lite samma sätt. Här bor Robert och Robyn.

– Det här fordonet är byggt för att köra i terräng, i lera och öken. Det är ett underbart fordon. Det bästa med att resa är att möta människor och att få se hur de bor och deras kultur. Olikheter är fascinerande. Jag har drömt om att resa länge, det värsta är att vara borta från mina barn och barnbarn, säger Robyn.

Att tillbringa varje vaken minut med varandra kan bli tärande för relationen men hon vet knepen:

– Eftersom man är i den här lilla lådan måste man lära känna varandra på nytt. Men det är bra att köra och diskutera samtidigt. Man tittar på vägen genom vindrutan och inte på varandra och då blir det en bättre konversation. Klarar man det här blir man starkare som par.

Eskil som sitter i en fåtölj och lyssnar på Robyn säger:

– Det är ju inte lätt att hitta någon ny heller när man reser.

Och så skrattar de.

Vi går ut till de andra, avskedet börjar närma sig. Men de ska ju komma tillbaka. Mongoliet och Skandinavien är favoriterna för dem än så länge, men många andra länder ska upplevas. Målet är att se alla fem kontinenterna.

De kramar varandra och så är det dags för avskedet.

Jag tänker på alla jag mött på resande fot, de som jag aldrig såg igen och de som jag faktiskt träffade igen. Möten och avsked i en virvlande dans. Jag tänker på när jag gick där på en gata i Melbourne släpandes på ryggsäcken och en gammal man stoppade mig på gatan och sa: "Du reser och det är det bästa man kan göra i livet"

Det är det jag säger till de tre paren i Trångsviken i dag.

Sedan säger vi hej då.