Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De lever utan el och vatten på skutans baksida

De drömde om Alaska.
De hamnade på baksidan av ett svenskt fjäll.
Eller, som de själva säger, på den vilda sidan av Åreskutan.
Utan el och rinnande vatten har Claire och Richard Reese funnit lyckan i vildmarken.

Annons

Han räckte fram ett mjukt tygstycke av hopsydda små läderliknande lappar.

– Vet du vad det är gjort av? frågade han.

‧– Renskinn kanske, svarade jag, medveten om att jag antagligen var helt ute och cyklade.

– Nej, det är gjort av det här, sa han, och tog fram en fnöskticka, en grå hovformad svamp som växer på lövträd.

– Det är just sådan här kunskap som är på väg att förloras. Många gillar att vara ute i naturen men få kan något om naturen, sa han.

I en glänta hundra meter ovanför Skutån och ett stenkast från toppen av skidliften i Huså ligger Skuttorpet, ett enslig gammalt jaktviste på Åreskutans nordsida. En sida av Skutan som få turister hittar till.

Men Claire och Richard Reese från Wales hittade hit.

Han drev företag i Wales med inriktning på natur, hantverk och friluftsliv, men drömde om att få leva ännu närmare naturen.

– Jag har alltid känt att jag blev född i fel land. Jag drömde om att flytta till Alaska eller Kanada, berättade han när vi satt och drack kaffe i Skuttorpets stora kåta.

Det knäppte från elden. Claire bjöd på bullar ur en plåtburk.

– Svenskar gillar att fika, det har jag lärt mig, sa hon.

I kåtan håller Richard hantverkskurser, lär ut gamla bortglömda konster, om hur man tar tillvara på det som skogen erbjuder.

Det var för fyra år sedan, när han fick erbjudandet att köpa ett gäng draghundar, Siberian Huskys, han såg chansen att äntligen få flytta sitt företag till vildmarken.

Sverige var inte helt okänt för honom. Han hade i många år arrangerat äventyrsresor till Jokkmokk och hans bror var bosatt i södra Sverige. Nu gällde bara att hitta rätt plats.

– Åre var inget alternativ, det var för dyrt, dessutom ville vi bjuda våra gäster på en verklig naturupplevelse, inte med en massa skidåkare och liftar i närheten. Så jag tittade på kartan, hittade Huså, och förstod att det här var den vilda sidan av Åreskutan, sa Richard.

Hemma i Wales fick Claire uppdraget att sköta den del av företaget som fanns kvar där. Men det blev inte långvarigt. Richard bjöd över henne på en dejt till Sverige.

– Det är nog den billigaste dejt jag varit på. 7,99 pund betalade jag för att flyga hit med Ryanair, sa Claire och skrattade.

Dimman hade legat tung över Kallsjön den där tidiga höstmorgonen när jag körde till dem. Tre oskygga tjäderhönor hade rört sig långsamt och vördnadsfullt bort från vägen och ner i diket när jag hade rullat förbi. Där vägen tog slut hade Claire sedan hämtat mig med fyrhjulingen.

– Jag skulle aldrig kunna gå tillbaka till att leva som vi gjorde förut. Jag vill aldrig ha en tv igen, den stjäl för mycket tid, fortsatte Richard, samtidigt som han stoppade in mer bränsle i brasan.

– När du lever på det här sättet så börjar du uppskatta naturen på ett nytt sätt. Att få gå ner till ån på natten och hämta vatten, det är en skön känsla.

Jag var inne på min andra bulle. Ute hade det klarnat.

– Jag tror att teknik tar människor bakåt … , sa Claire.

– … om man ser hur långt vi kommit i teknikutvecklingen och hur världen samtidigt har blivit en värre plats att leva på. Något är allvarligt fel, fyllde Richard i.

Hantverks- och vildmarkskurser på sommaren och draghundsverksamhet på vintern. Så ser året ut för paret Reese. De turister som kommer till Skuttorpet ska inte bara få ytterligare en aktivitet att bocka av är företagsidén. De ska inspireras till att tänka i nya banor, bortanför det moderna samhällets idéer om tid och materialism.

Här styr naturen. Och djuren.

– Tänk vad många som sitter i bilköer och stressar för att upprätthålla en viss livsstil. Är människor verkligen lyckliga? sa Richard.

– För mig är lycka att leva livet i din egen takt. Här lever vi enkelt och med mindre, och är lyckliga.