Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Bättre att samhället undviker att skapa alla former av avfall än att bara sopsortera

När man läser om bristerna i östersundarnas sopsortering så blir man inte förvånad.

Brister i östersundarnas sopsortering: ”Tragiskt att det ska vara så dåligt” (15 maj)

Så klart känns det tragiskt att Östersund går i fel riktning, trots att medvetenheten inom miljöfrågor, konsumtion och avfall ökat explosionsartat över hela världen de senaste tio åren, men resultatet är som förväntat alarmerande.

Den senaste plockanalysen av kommunens hushållsavfall från hösten 2019 visar att två tredjedelar, mer än hälften (!) sorteras fel. Men har någon analyserat varför?

Svaret känns givet enkelt; förutsättningarna som krävs för att uppnå bra resultat finns inte riktigt på plats.

Avfall är ett koncept som vi människor har skapat, ett designfel i processen, en konsekvens av vår oförmåga att följa naturens lagar, där allt tas tillvara och återanvänds.

I naturen, är det vi kallar ”avfall” den mest viktiga pusselbiten i näringscykeln och skapandet av liv. Det krävs ingen hantering, sortering, transport eller återvinning för att denna process ska fungera optimalt, det bara fungerar.

Utifrån detta perspektiv, vore det inte bättre om vi som samhälle fokuserade på att undvika alla former av avfall, både återvinningsbart och brännbart så gott det går – i stället för att bara försöka bli bättre på sopsortering?

Vi verkar ha hoppat över många viktiga steg som bör tas innan vi kommer till sopsortering och återvinningsstadiet.

Om vi skulle stänga av autopiloten en stund så skulle vi upptäcka att vår samhällsuppbyggnad är i akut behov en radikal uppdatering, men det har inte hänt på grund av att konsekvenserna och det gemensamma ansvaret inte tydliggjorts tillräckligt för oss alla.

Runt om i världen har det konstaterats att miljölagstiftningar inte räcker till, vi måste följa naturlagarna, för den biologiska mångfalden och inte minst vår egen framtids skull.

Människor behöver förstå för att kunna göra bättre, att se helheten är en nödvändighet för att vi ska kunna tydliggöra vår viktiga roll som en del av naturen.

Om man vill se förändring behövs en ordentlig uppmuntran, tillit och framför allt finansiellt och politiskt stöd. Utbildning och insiktsökande aktiviteter måste prioriteras i alla samhällsgrupper och i alla företag och organisationer.

Cirkulär ekonomi och samarbete med naturen är fundamentala grundprinciper för vår framtida samhällsutveckling, det innefattar all forskning och utveckling av produkter och tjänster, men dessa grundprinciper behöver också bli nya kärnämnen i skolan.

Dessa samhällsutmaningar får inte ses som ytterligare ”måsten” utan något som är livsviktigt, meningsfullt, roligt och inspirerande. Det måste bli något som alla vill och inte bara måste vara med att bidra till.

Det resultat vi önskar vi hade i dag kräver ett större engagemang från alla sektorer och inte bara från aktörer med direkt koppling till avfallshantering.

Vi är alla konsumenter och medproducenter till dagens avfallsmängd och sorteringskris. Volymerna pekar på en akut brist på uppfinningsförmåga, kreativitet och inte minst delaktighet. Avfall som inte kan tas till vara eller återanvändas, både som ord och koncept, måste fasas ut.

Hanna Hervall, omställningsmentor och strateg som sedan 2015 levt en "zero waste"-livsstil ("inget skräp") med sin familj. Hon medverkar vid Eat Art Festivalen i Östersund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel