Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Den politiska drömmen om grön energi riskerar att bli en mardröm

Det politiska målet för energipolitiken är att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Villkoren för en effektiv och hållbar och kostnadseffektiv energianvändning ska innebära låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat, samt underlätta till ett ekologiskt samhälle. Låt oss titta på denna målsättning.

Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet för kraftsystemet och har uppdraget att de energipolitiska målen uppnås.

En genomlysning och granskning beträffande elsystemets funktion, kostnader och påverkan på människors hälsa och det ekologiska systemet borde vara naturligt att genomföra innan man totalt förändrar energisystemet. Detta har inte gjorts, utan marknadskrafterna har helt fått styra utifrån en politisk målsättning.

Vad gäller konkurrenskraften, så har den expansiva vindkraftutbyggnaden varit möjlig genom ett elcertifikatsystem, där vindkraften har prioriterats på bekostnad av andra energikällor. Nu har PPA (Power Purchase Agreement) tagit över certifikatsystemets roll.

PPA är ett långtidskontrakt för elleveranser och har blivit dominerande för ”förnyelsebar” kraftproduktion och blivit en förutsättning för att ” förnyelsebara” (läs vindkraft) elproducenter ska få tillgång till projektfinansiering. Det möjliggör för producent och säljare att binda priset för en viss volym över en lång period.

Detta har bidragit till en kraftig ökning av väderberoende elproduktion, vilket innebär stora prisvariationer, men investerarna skyddas av prissänkningar genom prissäkringen i PPA avtalen. De ökade svängningarna (volatiliteten) i inmatad el i nätet måste balanseras av planerbar produktion som får bära de största kostnaderna.

Svenska kraftnät som är systemansvarigt måste se till att det finns leverans och säkerhet och att det är balans i energisystemet. Genom PPA-avtalen innebär det stora utmaningar. Enligt Svenska kraftnät ”skapar de förändrade flödena i Sveriges elnät en flödeskombination som nätet bara delvis klarar av. Men lösningen handlar inte bara om att förstärka nätet. Bland annat måste ny planerbar kraftproduktion till.”

Reglerkraften är helt nödvändig för stabiliteten i näten, så ju mer intermittent väderberoende vindkraft, desto mer reglerkraft, vilket leder till dubbla system. Vattenkraften påfrestas hårt, kapacitetsmässigt (ökat slitage) vilket medför ökade kostnader, med risk för utslagning. EU:s taxonomi är ytterligare ett hot mot vattenkraften. Ett troligt scenario är att vi måste importera gaskraft, för leveranssäkerhet av el. Vårt elsystem går från fossilfri, stabil, planerbar produktion till osäker, ineffektiv produktion med ökade koldioxidutsläpp och oanade miljökonsekvenser.

Likt en guldrusch byggs det nu vindkraft utan plan eller efter behov. De internationella investeringarna underlättas genom PPA-avtalen, och de lokala miljökonsekvenserna förbises. Konsekvensbeskrivningar saknas, och att vi har lagar och myndigheter som reglerar och säkrar projekten stämmer inte.

Det finns flera undantag, till exempel maskindirektivet, som inte gäller för vindkraften. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har i uppdrag att underlätta för byggprojekten. Expansionen är störst i Norrland, här finns utrymme, men inget större elbehov, än så länge. En lockelse hos kommunpolitiker är också en förhoppning om utveckling och flera arbetstillfällen i kommunerna.

Det vi dock ser är att många vindkraftsanläggningar går med förlust och få nya arbetstillfällen efter byggprojekten är en realitet.

Vad gäller ekologisk hållbarhet; utbyggnaden av vindkraften marknadsförs som grön, förnybar, och hållbar elproduktion utan att dessa begrepp definieras. Begreppen ska utan vidare accepteras som fakta vilket är helt obegripligt!

Vid produktion och transporter av verken, alla komponenter därtill sällsynta och ändliga metaller vilket innebär ökad gruvdrift, och vid byggandet av vägar, elanslutningar, ställverk och inte minst betongfundamenten, åtgår mycket fossil energi, vilket medför stora koldioxidutsläpp.

Rotorbladen tillverkas av kompositmaterial, som inte kan återvinnas och släpper ut stora mängder mikroplaster, och sprids långa vägar.

Det blir stora ingrepp i skogsmarken och i renbetesland. Livslängden är kort, cirka 20 år, och under tiden minskar effektkapaciteten på grund av slitage, vilket också är en säkerhetsrisk. Efter förbrukad produktion ska verken monteras ned eller ersättas, då med säkerligen ännu större (högre) verk, fundamenten måste anpassas på nytt, eller till återställande av marken vilket kräver mycket fossil energi.

Vi har nu cirka 5 000 vindkraftverk och prognosen är att antalet minst måste fördubblas. Det är bara att fundera över var de ska byggas och med vad elproduktionen ska regleras. Vilka miljöer och områden ska offras?

Nu förespråkas havet som lämplig miljö, hur det påverkar havsmiljön vid byggnation och vid drift kräver ordentliga konsekvensanalyser. Anslutningen till kraftnäten kan inte vara en enkel sak eller hur reglerkraften ska lösas. Vad jag vet ska dessa kostnader läggas på konsumenterna, att vi har att vänta betydligt ökade elkostnader är säkert.

Förutom dessa negativa faktorer, tillkommer bullerstörningar, och ödelagd livsmiljö för både djur och människor. Naturen, landskapen och havsmiljön förändras för avsevärd tid framöver.

Den politiska drömmen om grön, förnyelsebar energiproduktion riskerar att bli en mardröm! I slutändan är risken stor att det blir en ekologisk katastrof och energikollaps!

Ylva Fjell

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel